Ett nytt liv - igen
Härligt men omtumlande. En ny utmaning står för dörren. Jag tillhör den grupp lärare som benämns som "obehörig". Det innebär att jag egentligen inte får jobba som lärare men gör det i alla fall - typ. Jag har under de senaste 9 åren hunnit med att undervisa/arbeta på gymnasium - högstadiet - mellanstadiet - lågstadiet. Det är inte alla förunnat. Jag har undervisat i allt från El-lära och Datorteknik till Bild och SO.

För det allra mesta har det gått riktigt bra. Ibland väldigt bra. Men , peppar peppar, än så länge har det aldrig gått dåligt.

Nu har jag en ny spännande tid framför mig. Fick prexis samtal från en rektor som gärna ville se mig som medarbetare under den kommande hösterminen.

Denna gång går jag från högstadiet till låg och mellanstadiet. Spännande minsann. Vad kan man uträtta med så små härliga pratglada och lekfulla elever tro.

Det tråkiga
Den enda sorgliga är att jag "tvingas" släppa kontakten med alla mysiga, trevliga, tjatiga, stökiga, busiga elever från den tjänst jag hade hela förra läsåret. För att inte tala om alla trevliga kollegor!


Får man skratta?
Jag anser att kunskapsinlärning till stor del byggs utifrån relationer. Har jag som lärare en god, eller mycket god, relation till mina elever öppnas dörrar och byggs broar som kan nyttjas till att lära ut ett och annat.

Jag tycker även att det är helt ok att undervisningen får vara rolig. Kan tyckas märkligt, men, det jag menar är att om eleverna känner viss glädje i att komma till mina lektioner så är mycket vunnet.

Att arbeta med leende elever är lättare än det motsatta. Så enkelt kan det vara.

Jag känner som sagt stor saknad och mycket vemod över att lämna en skola - men - samtidigt inser jag hur lyckligt lottad jag är som genast slungas in i en ny spännande och utvecklande framtid.

Träningen
För övrigt tränar jag på som vanligt. Igår blev det ett 2-timmarspass på Inlines. Idag funderar jag allvarligt på att löpa ut i spåret.

Tänk så enkelt det var att gå från passiv till aktiv. Det viktiga för mig var den mentala biten. Jag VILLE verkligen komma igång. Tror det är där det sitter. I skallen.

Att jag sedan per automatik förändrat mina matvanor till det bättre blev en naturlig följd. Insåg till min häpnad att jag inte druckit ett enda glas öl denna sommar! Jag som tycker så mycket om öl! (Har inte heller ätit godis i någon form.)

Men som sagt var. Känner inte att jag gör någon större uppoffring. Det känns bara - rätt - just nu.

Det passar ju förbaskat bra att min nya tjänst innefattar både idrott/undervisning..