Ja nu blir det ett långt inlägg för jag har mycket att berätta! Det har varit zoopetträff och då måste man skriva av sig.
Helgen inleddes med fredag, fredag den 13:e . Hela dagen på jobbet flöt utan några som helst missöden. Visserligen hade jag tänkt att lämna skeppet vid 13.30-tiden men vips så hann klockan bli 15.00. Ja, ja... Jag kände mig lugn och rofylld så jag hoppades att jag skulla hinna med alla mina göranden ändå. Resan hem genom fredagstrafiken passerade också utan några missöden. Det var när jag kom till dagis och skola som strulet satte igång. Äldsta dottern hade mycket att berätta och mycket att visa. Inga problem, det får man ju ställa upp på. Är man mamma så är man. Sedan vidare till dagis för att hämta lillfisan. Ojdå... hon var djupt koncentrerad i en pärlplatta med bara rosa pärlor och hon skulle minsanne mig pärla. Att hon hade hittat tio rosa pärlor och att det sknades typ 50 till bekom henne inte, hon skulle göra sin pärlplatta. Lirka, lirka, muta, muta... Nepps, det funkade inte! Bestämt sade jag att nu måste vi skynda oss hem och tog pärlplattan ifrån henne! Hon tog tillbaka den och vad hände då?? Jomen, tio rosa pärlor och halva pärlburken på golvet. Men STRUL då!!! Efter massa plockande fick jag med henne till hallen där hon satte igång att berätta en massa saker och visa och greja runt. Visst är hon en härlig liten tjej MEN MAMMA HAR BRÅTTOM!!! Slutligen fick jag ut henne med kläder på och då var stora tjejen som bortblåst.... Men då ! Fick hittat henne och dratt med mig minstingen till vagnen, in i bilen med barn och vagn och vidare mot garaget. Stress, stress, stress... Kollade klockan och redan hade det gått en å en halv timme sedan jag slog igen dörrn på jobbet. Fasen oxå, nu var schemat pajjat!!! När jag kom hem var planen att packa deras väskor med kläder och leksaker, att Lennie skulle stuva in barna i bilen och tuta upp till mormor på Tjörn. Alldeles för sent kom de iväg... Å jag som skulle städa hemmet (tjugondag Knut dansas julen ut), laga mat byta vatten i akvarierna och dra bort algerna i stora akvariet???? Lennie och jag bestämde att maten fick stryka på foten, det fick bli köpehämtmat!! Thailändskt!! Ibland måste man prioritera och jag bara orkade inte både städa och skita ner bänken i köket när vi skulle få gäster... Ja, Peter, Monika, Sonja och Janne skulle ju komma på besök. Det var ju riktigt prominenta gäster och då måste man ju fasiken ordna till det någorlunda i alla fall!
Klockan halvsju ringde Sonja från mobilen och sa att de stod på parkeringen. Då kommer jag sade jag och slängde på mig jackan för att möta dem. Gick ifrån mobilen... Gick ned till parkeringshuset... Nä, ingen kändis där inte... Kom på att när de var här i somras hade de ställt sig vid torget så jag gick dit istället och visst, där var de! Åh, vad kul att ses igen!!
Lennie ringde från mobilen när han närmade sig hemmet och jag ringde thairestaurangen och beställde. Sedan satt vi och surrade här hemma medans Lennie var på väg. Tyckte att det tog lite tid och fick förklaringen när han kom hem. I första kurvan hade maten vällt och han hade haft lite mankemang med att bära hem det. Det var fullt av sås överallt. Men, men... det var inte värre än att det gick att äta. Det var tom himla gott, tycker jag. Jag har snöat in på thaimat det sista och tycker det är vansinnigt gott!
Efter maten satte vi oss i rummet och tjattrade igång. Vi sneglade väl på klockan när klockan var strax innan 22.00. Nästa gång vi kikade så var den 03.00. Näääää, vi som skulle upp tidigt för att vara på plats i god tid!!!
Upp kom vi, jodå, men det blev en timme senare än planerat. Vi åkte buss in och det var en upplevelse för Lennie som inte åkt kommunalt på över tio år. Han blev positivt överraskad över hur smidigt det var! Backen upp till Naturhistoriska var lång och seg men uppfriskande! När vi väl kom in var där många kända ansikten på plats. Oj, vad skoj!! Kjell guidade med lite information om själva utställningen. Imponerande att de fått till det med så kort tidsfrist! Vackert och inspirerande. Tanganyika ligger ännu mer nära nu. Det känns som 110:an kommer få några snäcklekare och nån liten julle kanske?? Men vart skall det stå?? Efter en stunds eget tittande och en fika med en ljuvlig äppelkaka så var det dags för zoopetmöte och information och diskussion om foton och fototeknik. Jätteintressant! Glad amatör som man är så inser man att iår är det ingen idé att skicka in några foton. Hellre se till att rösta på alla kort i varje tävling så kanske man kan ha en tjalle att vinna på den tävlingen istället!! När vinnarna sedan skulle dras i det stora lotteriet så hade Kjell nåt konstigt system som vi alla fnissade och skrattade gott åt. Själv tyckte han nog att det var glasklart hur det hela gick till men jag var lite "tappad" (men det kan jag ju vara i vanliga fall oxå så det säger egentligen ingenting ). Kul att magicfingers och Marie_J var på plats för att kunna ta emot sina röster! Egentligen skulle alla ditresta zoopetare fått chansen i ett eget lotteri. (Sade tjejen som gick därifrån tomhänt ). När vinnaren av årets foto 2005 sedan skulle presenteras var det lite spännande. De fyra främsta korten hade tagits av två fotografer - Petnym och Sonja! Ganska otroligt egentligen!! Sonja och jag hade pratat om tävlingsbilderna på fredagskvällen och hon trodde absolut inte på vinst! Hon trodde nog snarare arr Azurs vitkindade goby eller att Petnyms räka skulle ta hem priset. Så dum var hon. Hennes blåöga som jagade mygglarv var ju helt enastående!! Bara att få både fisk och mygga i fokus händer ju inte så det tyckte jag var ganska glasklart att hon skulle komma bra till!! Å visst vann hon , det vet ni ju alla!!
Efter naturhistoriska gick vi vidare till DaVinci, en mysig liten italiensk restaurang som nästan bara hade zoopetarna som gäster. Lennie och jag valde tagliatelle al salmone, helt ljuvligt gott!! Sällskapet vid bordet bestod av Micke och hans fru och son, batski, trigon med fru samt cotterpin med man. När notan skulle betalas så hade cotterpin och trigon betalat sitt och gått. Trodde de!! Men nejdå, de hade struntat i att betala sitt vatten och vi som inte hade druckit nåt vatten fick ta notan. Det får de banne mig bjuda på kaffe för nästa gång. Vilket innebär att nu måste de med nästa gång!! Hållhake...
Vi missade bussen precis vid centralen och fick vänta en halvtimme på nästa men vi var alla lite småtrötta så jag tror inte det var nån som upplevde den där halvtimmen särskilt lång! Vi fick ju dessutom lite action vid bänkarna brevid... Ett gäng ungdomar som kommit i bråk... Nä, jag upplevde det inte som spännande mer skrämmande.
När vi kom hem bänkade vi oss i sofforna igen med lite kaffe, glass och likör. Luften hade gått ur mig i alla fall och jag kände mig lite trött men hur det än var så gick klockan och diskussionerna och vips så var klockan över 24.00 igen. Ja å sen hade ju våra skalarer passat på att leka, de var lite smågriniga mot besökare som kom för nära äggen de hade lagt p ett vallisneriablad... Det var ju lite kul för den ene av skalarerna var vår egna som vi hade haft sedan hon var tioöring och den andra var nyanskaffad sedan alldeles nyligen. Sonja och Janne försökte fota, med den välvda rutan stoppade dem... Tänk att det finns saker som stoppar dem??? Läste precis i västtråden att Janne också skulle bli goldis. Va kul - då blir det ännu fler bra bilder!!
I morse väcktes vi av en pigg Monika. Ujuj, va pinsamt när gästerna väcker en. Vad är jag för ett världskrig till värdinna??? Lennie och Peter gick ner till affären och köpte frallor och frukosten serverades. Sedan var det dags för våra gäster att åka hemåt. Nämen... gick inte helgen fort??? Lennie och jag svischade oss iväg för att hämta barnen och sedan åkte vi till min syster för att laga dator! Eller jag menar, inte jag, Lennie är flink på det men knappast jag! Vi stannade där till 17.00 sedan skulle jag hem på ett möte. Precis innan vi går så skall Lennie bara uppdatera virusskyddet på nätet och hela jäkla datorn brakar samman... Jamen, det var ju käckt då? Hela söndan helt i onödan...
Nu har vi kommit hem, jag har vart på mitt möte, barnen har gullats med och några av fiskarna har fått nytt vatten. Vi får fortsätta med vattenbytet imorrn. Klockan bara skenade iväg...
Sammanfattningsvis så har det varit en riktig superhelg!! Fast jag glömde att ringa morellen när vi var i Stenungsund... Jag kom precis på det... Nu går jag å lägger mig för nu är jag helt slut, klockan ringer 05.00 imorrn igen och det är dags för ännu en vecka i paradiset!
Kramisar Sonja!
PS. Synd att varken Janne eller jag fick någon bild på Peter när han blev överfallen av gosedjuren
Välkomna hem till oss senare i år!
Kramar! PoM