Söndagmorgon... och jag kände inte för att kliva upp ur sängen.

Eller rättare sagt... jag kände inte för att stiga upp klockan sju, men vad gör man när man vaknar då? Tja, man kan ligga kvar... med den goa känslan att; "Jag behöver faktiskt INTE kliva upp idag", eller så kliver man upp i allafall!

Jag steg upp... är trots allt inte så skönt att ligga i en aldrig så varm go säng medan kroppen bara vill ha tabletter. Att känna hur blodet nästan står stilla i ådrorna och träningsverk acelerar i den del av mig som visst kallas muskler är tillräkligt obekvämt för att jag ska offra den go sängen.

Ut i köket och blanda till morrondrinken av Treo, för att svälja kortisontabletten.
Tar en bit diskusmat i frysen, passerar altandörren med utetermometern - brrr, bara 5grader ute - och fortsätter in i akvarierummet. Stoppar maten i Diskuteket, och intar ryggläge på kattdivanén (dvs återvinningssoffan, om någon minns den ), samtidigt som diskusarna börja gruffa om den försenade frukosten...

[ATTACH]2511[/ATTACH]
"Kattdivanén... som någon på ZooPet fyndigt döpte återvinningssoffan till "
(elsladden på golvet går till en STOR sk. bordsfläkt, om någon undrar)

Nåväl! Styrkt av Treon (kortison tar 4-5timmar på sig innan den verkar ), överger jag soffan innan John Blund övertalar mig att ligga kvar, och försöker skriva Blogg i stället ...


Veckan som varit...
har väl bjudit på lite annat än den vanliga lunken.
Onsdagens släktforskningmöte på biblioteket byttes mot föräldramöte på jobbet... kanske inte lika kul, mer nervöst är det iallafall ... men det var inget emot torsdagen sysselsättning !
Då hade jag tid hos vetrinären...

Lika nervöst varje gång. Ska jag få in katterna i burarna, eller ej?
Satte en bur på köksbordet redan innan jag körde till jobbet. Skramlet av buren fick Karamell att springa och gömma sig, så gissa om jag var nervös hela dagen. Det var ju han som var huvudpersonen, skulle både kastreras, öronmärkas och vaccineras...
Rostbiff inhandlades som lockbete...

Doften av pålägget fick de andra att dansa på bakbenen och fara in och ut i burarna som tättingar för att få mer... men inte Karamell . Först när jag plockade fram torrfodret blev han intresserad och gick in (var väl hungrig, eftersom han ju inte fått mat sedan kvällen innan ).


[ATTACH]34058[/ATTACH]
"Karamell och Pysen väntar på avfärd till vetrinärerna i Näsum"

Sen gick det snabbt, näste i "fällan" var Pysen, sedan Smockan... och hade jag haft en bur till så hade även LilleMannen följt med och fått sin spruta . Den enda som höll sig osynlig var fisförnäma SnotteRåttan...


Klicka på bilden för större version

Namn: DSC_0086.jpg
Visningar: 1
Storlek: 162,0 KB
ID: 2092743
"Glöm det, matte!"


Nehej, nu ska jag sticka huvudet under kranen... ska på taberas klockan 15.00 idag .
Bifogade filer