.Jag har två små trädgårdar... en på framsidan mot gatan, och så en som man får gå genom garaget för att komma till. Den sistnämnda trivs jag bäst i... och det gör även rådjur, grodor och kopparormar. Där finns också jättesnäckor (vinbergsnäckor, eller?)... och vanliga trädgårdssnäckor, en och annan igelkotte... och säkert mer därtill som jag är lyckligt ovetande om (typ ollonborrar, som käkar gräsrötter)
!Giftigt...
När jag flyttade hit -93 fanns bara några syrener och en schersminsbuske på baksidan... ett paradis med andra ord, som jag fick härja (läs; plantera) fritt i
. En damm stod högt på önskelistan, och så blev det... som stackars svågern åkte på att gräva. Vad varken han eller jag visste var att under grässvålen döljde sig den ena stenbumlingen värre än den andra. Detta gjorde att dammen inte blev så djup som det var tänkt... det gick liksom inte att komma ner
...Tre-fyra tjäredoftande slipers införskaffades och en upphöjd rabatt tog form vid ena planket. Där växer nu "vanliga" lila rohododendron, hortensia "blue bird", under en tall och fyra gullregn.
Tallen är köpt, men gullregnen tiggda
... Två av dem kommer från "Markena" hos min moster och de andra från mitt jobb... det roliga är att de inte blommar samtidigt. De båda från jobbet har en historia... värd att nämnas. Att gullregn är giftiga, sprids med frö och kan pluppa upp lite överallt är väl ingen hemlighet. De har pluppat upp i buskplanteringarna på jobbet oxå... fastän det är en växt som inte bör finnas på en skolgård. Ett sommarslov kväll för 10-15 år sedan hade några barn i förskoleåldern varit själv!?! på skolgårdens parkering och lekt... och ätit gullregnsärtor! Det tog av förståliga själ hus i helsike och gullregnen skulle utrotas. Synliga buskar sågades ner och småplantor grävdes upp efterhand... "mina" två var 20-30cm när en fritidspedagog grävde upp dem till mig.
"Ormbunkarna, liksom Förgätmigej och Ålandrot invaderar gräsmattan!"
Ormbunkar gillar jag, så tre stycken inhandlades... såg rätt futtigt ut och det skulle ta säkert fem år innan ormbunke nummer fyra och fem kom. Numer sprider de sig värre än gullregnet
..."Min födelsedagsblomma nummer ett..."
Kattaklöver... eller gullvivor ville jag oxå ha och planterade tre i en rabatt. Vid ett tillfälle fick jag för mig att Förgätmigej skulle passa bra vid gullvivorna... Jo, jag har fortfarande gullvivor i rabatten... och i gräsmattan. Några är dock bastader som har blivit röda...
"Förgätmigej har jag överallt!"
Mormors blomma...
Finns ett antal växter som kallas för "mormors växter", men jag har en alldeles egen.
När jag var liten cyklade det runt en gubbe med en silllåda på pakethållaren... och däri fanns små växter som han sålde. Jag lyckades tjata till mig en växt, en snövit primula. Åh, min alldeles egna fina lilla blomma! Den planterade jag... nej, blev inte bra... planterade, grävde upp och flyttade X antal gånger... tills min pappa sa:
"-Stopp, du har ihjäl den! Plantera den nu och ge den en kaffekopp vatten två gånger om dagen... annars dör den!"
Ville förståss inte att min lilla vita blomma skulle dö, så jag gjorde som han sa och planterade den i stenpartiet... och vattnade med kaffekoppen.
Några veckor senare när vi åt middag fick vi se "man boy" i trädgårdern. Han var en något utvecklingsstörd kille som bodde i närheten och som jag var rädd för... när middagen var avklarad och kusten klar rusade jag ut i trädgården
. Den var borta... min fina vita blomma var borta, bara en grop i marken återstod! Gråt och tandgnissla... min stackars, stackars blomma
! "Primulan mormor köpte till mig..."
Mormor förbarmade sig över sitt tjutande barnbarn och köpte en ny... men det var inte min blomma
. Jag vattnade den med kaffekoppen, för den nya blomman kunde ju inte hjälpa att jag sörjde dess föregångare. Nåväl, nykomlingen trivdes och växte, och efter något år delade pappa den med spaden... och så hade jag till min förundran TVÅ blommor, och på den vägen är det
...När jag flyttade hemifrån hade jag en "tuss" av "mormors blomma" med mig, därifrån kommer sedan plantan i min trädgård... som numer är tio
! Men min snövita primula lär jag aldrig glömma 
...Ha en trevlig kväll...
"En något bitsk tulpan... gillar fransiga tulpaner!"
Kommunen använder ett annat gift som inte är lagligt för privatpersoner.
Annars finns ju alltid "kärnvapenalternativet" att lägga markduk eller svart plast över hela området, tynga ner med stenar, och vänta två år. Dödar precis *allt*.