Knappt ett dygn tog det... sen drev abstinensen mig in till grannen. Helt allena sitter jag här och svär över hennes "kompjuter" med "tafs platta" teknikens under kan tänka... men jag säger bara tacka vet jag "riktiga" datorer !
Här är tyst - grannen är på jobbet - . och hunden och de fem katterna som oxå bor här gör inget väsen av sig... det enda som hörs är frysens burrande i köket och en klocka som tickar alldeles för högt. Hatar klockor som tickar högt, man blir bara påmind om tiden som försvinner och aldrig mer kommer tillbaka ...
Väldigt varmt är det här inne, eller om det är datorn i mitt knä som gör mig genomvarm. Undrar just vad mina "plåtknän" tycker om det ?
När man gör en sådan där röngten i tunnel får man handdukar och små kuddar över de kroppsdelar som innehåller metall, pga att röngtenstrålningen gör metallen varm... så det är kanske inte så bra med en dator i knät heller.
Katastrof är ett ord som inte bör missbrukas...
... jag vet. Men katastrofer behöver inte vara av jätteformat - som terrorister och kraschade flygplan - ... de kan oxå var små, pyttesmå... som kraschade datorer .
Ajaj, mina knän! Baxar upp "kompjutern" på soffbordet, drar det närmre mig... och upptäcker att jag inte får plats med knäna under bordet. Asch... att sitta med raka ben under bordet är inte så lockande, men vad gör man?
Hade ju tänkt att jag skulle säkerhetskopier...
... någon vacker dag. Tyvärr har den vackra dagen inte infunnet sig - har ju varit skitväder hela sommare - , vilket jag ångra bittert i dag .
I torsdagskväll fungerade min dator... i fredagsmorse var den helt omöjlig . Tog mig en timme med hängningar, omstart... och hängning igen... innan jag lyckades komma ut på nätet .
Skrev ett nödrop på Facebook... och så var det kört. FB svarar inte... och inte gick det attt stänga av datorn heller.
Efter flera "Ups, där gick strömmen!" med omstart som följd, var det bara att inse att detta gich låååångt över mitt förstånd! Explorer startade ytterst motvilligt igång, medan firefox inte ens försökte...
Paniken spred sig när även skrivprogram och dokoment hängde sig. Buuuäa... why, why har jag inte säkerhetskopierat. Jag vet ju att man ska det...
Datorn är nu inlämnade till en firma som förhoppningsvis kan rädda något av innehållet. Många av dokomenten innehåller släktforskning, tex den nyligen färdiga (tagit hela sommaren) mappen Hosaby. Den innehåller avskrifter på mantalslängder från slutet av 1600-talet tom år 1800 .
I nämda by finns drygt tjugo hemmansnummer, vilka samtliga resulterat i 4-5 A4 sidor text. Buuäää... räkna själv, vad blir tjugo (drygt!) X 5 siidor...
Dessutom finns en liknande mapp med Lörbys tjugo hemman... och mycket mer, tex protokollen till en koloniförening och bokföringen till en släktforskarförening (+medlemsmatrikel) sedan 3-4 år tillbaka. Där finns släktforskarpogrammet Anarkiv med säker 1000 personer inknappade under stor konsentration med namn och födelsedata. För att inte tala om 3500 bilder... ylllll!
En ljusglimt i mörkret...
Jag hade oxå ett dokument med lösenord till olika ställe på nätet, tex FB, gmail, ancestry mfl... Enda possitiva är att jag skrev ut denna sida i samband med att jag fick ett nytt lösenord från ZooPet... annas känns det kanska nattsvart nu .
Abstinens...
Kollaps
X
Kollaps
- Bara skit, var hans kommentar. Det enda säkra är skivor...
Brukar få reklam från bredbandsleverantören om möjligheten att ha en säkerhetskopia på nätet, och jag lovar och svär... klarar jag mig någorlunda helskinnad ur det här, så lär de få en ny kund!
Nätet är jag skrajsen för... gillar inte att mina personliga saker flyger runt i cyberspace, men det är väl bara noja typ
Så enligt mej är externt bäst, den ska aldrig vara proppfull, det tar onödig kraft, ska vara några Gigg ledigt.
Sen om den står på hela tiden så får den ju kortare livslängd.
Jag har en extern som alltid är på och en som står i bokhyllan.
Varje gång jag köper en ny så är det den som hamnar i bokhyllan.