En påse med tyg, annorak-snöre och någonsorts vadd i metervara inhandlades till det fatila priset av 450 riksdaler... drygt. Tanken var att köpa ett vaderat tyg, men det sket sig... fanns inte i någon av tygaffärerna jag besökte. Visst har det funnits sådan tyg... eller har jag drömt det?
Då fick jag tänka om lite... jaja, får väl vaddera tyget själv då (därav inköpet av vadden). Efter att ha tänkt ett varv till, insåg jag att det skulle vara över min förmåga... skulle ALDRIG lyckats sy ihop tyget och vadden så det blev slätt och fint (därimot hade jag säkert fått hjärnsläpp).
Men skit i det så länge... först måste jag få tag i marsonit - helst färdigsågad efter mina mått - till botten och kanter. En fyrkantig bit till botten på 50 x 50cm och fyra kantbitar på 50 x 12cm sågade svågern till (hoppas ni inte fick mykoplasma, som tack för hjälpen bara)...
Då återstod "bara" att förvandla marsonitbitarna och påsens innehåll till en brödkorg XXL.
Började med att vaddera bottnen med tre lager vadd. Fäste ihop det med limpistol, eftersom jag inte vill riskera att vadden börjar rotera (ni vet... som en gammal strumpa kan göra) inne i tygfodralet. Även kantbitarna snurrades in i vadd...
"Zelda kollar så det inte finns några småkryp eller nåt..."
"LillMannen konstaterar att tyget är skönt ..."
(och jag konstaterar att vareda katthår kommer att fastna på det)
"Brödkorgen" ser faktiskt vääääldigt stor ut: Kanske FÖR stor?"
"LilleMannen synar vadden..."
"Aha, nu vet vi... vi ska leka Bädda-rent-i-sängen leken!!
"Nähä, det var visst inget påslakan... är det en klösbräda?!?"
"Usch, grabbar... den här grejen luktar FARA!"
"LilleMannen testar..."
"... och Smockan, förstås!"
"Flytta dig... nu är det minsann min tur, tycker Karamellen!"
"Mmmzzzzz! Hela lilla Pysen får plats"
Fortsättning följer...