Hursom helst... vem det än var, så ställde hon till det.
Brukar följa "Allt för Sverige" på ettan på söndagskvällarna.
En anledning till det är förstås att jag är intresserad av släktforskning och har släktingar ower ther (vilket säkert alla i sverige har, som har far- och morföräldrar som är födda här)...
En annan anledning är att en av deltagarna i programmet har en förfader som utvandrade från samma lilla by som jag är född i...
Två gånger flippade strömmen mellan 20.00 - 21.00... och två gånger hängde TVboxen sig, vilket resulterade i att jag fick starta om den (går INTE på sekunden). Morrrr...
Ska bara... innan jag lägger mig!
Visst ja... jag hade ju tvätt i maskin, bäst jag hänger upp den INNAN jag drar täcket över huvudet. Tassar upp i bara mässingen, tänder... och innan jag ens kommer in i badtrummet känner jag det. Det drar! En kall vind sveper kring mina bara ben...
Full av onda aningar tänder jag i badrummet, och ser hur gardinerna fladdrar i vinddraget och att fönstret (som öppnas inåt) har blåst upp till hälften. På tvättmaskinen (framför fönstret) står LilleMannen som fastvuxen, med svansen som en radiomast... och försöker begripa vad som hänt.
Man ska inte svära, men helvetes djävlar... rent ut sagt! Baxar undan katten - som ytterst motvilligt lämnar tvättmaskinen - och krånglar mig fram till fönstret (tvättmaskinen står ivägen) och försöker stänga det. Halva blåregnet (som sitter på fasaden) möter mig och försöker tränga sig in i badrummet... och jag inser snabbt att jag inte lär klara av blåregn, fönster och katt (som du fått sällskap av ytterligare två) på egen hand.
Svär som en borstbindare (eller som bara Lilla Damen kan) så publikkatterna flyr, men LilleMannen stannar envetet kvar som en sista utpost, för att försvara sitt hem. Trycker igen fönstret, vrålar elakaheter till katten... och hoppas att både jag och han ska hinna ut innan fönstret blåser upp på full gavel igen.
Trycker igen dörren efter oss och slänger mig på telefonen och ringer grannen... måtte hon inte lagt sig. Men någongång ska ju Fru Fortuna vara lite snäll, och detta var en sådan gång... grannen infinner sig på två sekunder, typ!
Oh nej!
När fönstret är låst saknas två pälsmuppar... Har de hoppat ut genom fönstret, eller har jag skrämt dem till tystnad?
Dessutom upplystet grannen mig om att ett av mina träd på framsidan höll på att välta ut på vägen... men vem bryr sig om ett träd när två pälsmuppar saknas och det blåser storm ute??? Not me!
Som tur var, var det det (vad konstigt det blev... var, var det det!) andra alternativet! Det tog tjugo minuter efter att grannen gått innan lilla lädda Karamellen vågade komma fram... apu!
Dagen efter, kvällen före...
Jagar jag Kära Syster för att få tag i en trädfällare... innan eländet trillar ut på någon bil på gatan utanför. Ringer till svågern först - upptaget! -, ringer Kära Syster på hennes jobb. Funkar icke... två signaler, sedan bryts samtalet varesig jag ringde på den fasta eller mobilen! Då... sa jag några fula ord till!
Syrran får iväg ett SMS om att telefonerna inte funkar... och jag ber henne kolla Facebook (inte fattar jag hur datorn kan funka, när inte telefonerna gör det). Summa sumarum så är det bra med Facebook ibland ...
"Hela trädet var inlindat i clematis lianer..."
"Somliga nöjde sig med att komma med råd och glada tillrop!"
"Tja, halva trädet står fortfarande pga att det inte fick plats varken i trädgården eller flaket på bilen..."
På återseende...
Fy, ja... blåste 27 m/s (41 m/s i byarna) västlig vind, klockan 20.00 på Hanö, en liiiiite ö utanför Listerlandet. Vind från väster är inte bra för mitt lilla hus (Per kom oxå från väster, hua... medan huset låg lite i lä för den förskräckliga Gertrud).
PS: Vet inte varför fönstret blåste upp, men förodligen pga den mänskliga faktorn. Det var förmodligen inte riktigt stängt efter putsningen veckan före ...
PS II: Ja, det är tur att man har både skogshuggare och fönsterputsare i släkten ...