Dödens kattunge... ja, inte bokstavligen, men det är en fras som brukar snurra i min skalle när jag kör bil under vinterhalvårets mörka timmarna.
När vindrutetorkarna far fram och åter över rutan, däcken fräser mot den regntunga asfalten... och mörkret slukar allt runtomkring. Då brukar jag stänga av bandspelaren... och stirra ut i mörkret med alla sinnen på helspänn. Jag har bara en önskan: Att upptäcka vad det nu är i tid!
Akta Er, tänker jag... både människor och djur! Hoppa inte framför min bil, please... för då är Ni dödens kattunge!
Så far mina tankar där i mörkret - kanhända är jag ensam om det, vad vet jag - men jag vill inte på något villkor i världen köra på något...
Det blir inte alltid som man vill... tyvärr!
Var ute på landet hos en släkting för en dryg månad sedan och där fanns de... de allra ljuvligaste två kattungar, ca ett halvår gamla. En röd & en blå...
Oh, vill ha, sa mitt hjärta... men min hjärna upplyste mig brutalt om verkligheten. Du har sex pälsmuppar... var nöjd med det! Dra inte hem EN till, för då blir du snart en kattsamlare a´la Animal planet. Så jag tacka för kaffe och begav mig hemåt i skummet... innan jag hunnit ångra mig (och stoppat in den i kattburen som råkade stå i bilens baksäte).
En och halv kilometer senare dunkar det till i bilen... en snabb blick i backspegel, och det ligger något på vägen!
Första tanken är att det legat en potatis eller beta på vägen... Potatis på vägen NU? Och varför såg jag inte den?
Curiosity killed the cat...
En hemsk tanke slår mig med en släggas kraft och skickar kalla kårar överallt...
Tänk om det var den lilla blå kattungen som jag ett par minuter tidigare kelat med och könsbestämt till en hona... som på någotvis råkat följa med bilen. Hemskt, hemskt... HEMSKT! Vill egentligen inte tänka tanken klar, men...
Alla mina sinnen är ögonblickligen på helspänn... och plötsligt hör jag något. Ett svagt gnäll från bilen... tänk om det är en kattunge?
Näää... Har jag blivet alldeles nojjig? OM det verkligen var en kattunge som ramlade av bilen, inte kan den gnälla EFTER den trillade av. Väl?
Ljudet måste komma från min opel -88... när jag bromsade och stannade. Stänger av motorn och sitter och lyssanr en stund... tyst, jättetyst... det enda som hörs är min egen dunkande puls!
Bestämmer mig för att det trots allt bara var en beta jag kört på, startar och kör hemåt i 70km... fastän det är nittioväg. Efter en halvmil dunkar det till i bilen igen... och för en bråkdels sekund ser jag något på vägen i backspegel. Bakom mig ligger bilen alldeles för nära... att bromsa var inget alternativ, det hade slutat med att "han" kört på mig...
Två dagar senare...
...efter mycket funderande tog jag mod till mig och ringde ut till släktingen. Ett barn svarar direkt... streck i planeringen, ville berätta mitt ärende för en vuxen.
Säger som det är... jag tror att jag haft ihjäl deras kattungar, men får veta att dessa precis fått mat och lever och har hälsan. Puh, en stor sten försvinner från mitt samvete... bara för att sekunderna senare få ett helt ton över sig.
Det visade sig att en halvvild katt lagt ännu vildare ungar i deras trädgård. Små kissar som visade sig som hastigast en gång i veckan...
Det är för sent, alldeles för sent...
... för dessa småttingar. De har inte synts till efter det... så sannolikt var det de som gömt sig i min bils underrede. Små kissar som jag inte ens visste fanns, som aldrig fick växa upp till att bli någons älskade pälsmuppar... på grund av mig, som ingeting visste. Det hade säkert varit möjligt att lura in dem i en bur... för att låta dem växa upp hos mina fispåsar, eller anmäla dem till tex KKS...
Det finns föreningar...
... som KattKommandoSyd som sliter för att omplacera alla dessa oönskade katter. Ett ganska tröstlöst jobb... så länge det är tillåtet för okastrerade omärkta katter att vistas ute på egen hand.
Ingen har väl missat att två av mina katter kommer från KKS...
Cream Karamell och Zelda. "Mellisen" är född uppe på ett garage i Karpalund och Zelda... var hon är född står skrivet i stjärnorna, men...
Dödens kattunge...
Kollaps
X
Kollaps
-
Dödens kattunge...
Taggar: Ingen-
#1eriahl commented06 December 2011, 04:25Redigera en kommentarDu såg inte att dom rörde sig så dom behövde säkert inte lida iaf. Men förstår vilken känsla när man inser vad det var för ljud.
-
#2C.Ciklid commented06 December 2011, 09:06Redigera en kommentarUsch vad hemskt.. Tänk om folk kunde se till att ta hand om sina djur, kastrera osv. så skulle det inte bli en massa lösdrivande vildkatter.
-
#3Lilla Damen commented15 December 2011, 06:14Redigera en kommentarNi har rätt båda två ...
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar. -