Telefonsvarare är tänkta för att göra livet enklare... men för vem? Inte för den som försöker få kontakt iallafall ...

Knallade ner till apoteket i tisdags för att hämta en ny burk medusin, för det var bara två piller kvar i den gamla... dröm om min förvåning, men min sida i apotektsdator var tom - bortsett från ett par sprutor med "råttgift".
Farmaceuten kunde se min historik över recept jag haft... och konstaterade att samtliga var utgångna.

----- ¤ ----- ¤ ----- ¤ ----- ¤ ----- ¤ ----- ¤ ----- ¤ -----

Panik! Hur hade det blivet så?
Jag fick ju rubbet (recepten) utskrivna i höstas, i samband med att reumatologen ville gör mig friskare genom att höja dosen av "råttgift"... så glad i hågen - NEJ! - promenerade jag in på lasarettets apotek för att lösa ut dem direkt.

Där fanns recept på en säger en spruta! En spruta gör knappast till eller från... vilket farmaceuten förstod, och hygglig som hon var, ringde hon upp reumatologen för att de skulle rätta till receptet.

Nytt recept anlände snart... på EN spruta till. Detta är inte sant, skrattade farmaceuten... och ringde upp reumaten igen.

Jag fick mina 12 sprutor till sist... och tänkte inte mer på det förän idag, när det visade sig att han bara skrivet ut en burk av de andra också (brukar alltid vara fyra uttag på mina recept) .

----- ¤ ----- ¤ ----- ¤ ----- ¤ ----- ¤ ----- ¤ ----- ¤ -----

När första chocken lagt sig, återstod att försöka få tag i reumatologen i K-hamn... eller Vårdcentralen i S-borg.
Ringde förs K-hamn, och fick veta av växeln att det är telefontider tors- eller fredag som gäller.
Okey, vårdcentralen nästa... där en telefonsvarare upplyste mig om att alla tider var slut för dagen, ring en annan dag! Mutter, mutter, fult ord!
Hur berätta för en maskin att jag måste ha ett recept, och jag måste ha det NU ?

Klicka på bilden för större version Namn: 017kop.jpg Visningar: 2 Storlek: 81,7 KB ID: 2344610
"-Jag vet, jag vet... fråga mig!"

Nå, bestämde mig för att hänga på låse... telefonen klockan 8.00 torsdag morgon, och tog därför med mobilen till jobbet. Väntade till 08.01 innan jag ringde reumatologen, och förväntade mig antingen upptaget ton, eller att "miss X" skulle svara i den andra änden, men det var inget av det... det var en telefonsvarare.
Vad i... hm, tryck 2 för nya recept, eller dröj kvar. Okey, tryckte två... och kom till en ny telefonsvarare! Va fan !

Började om, och dröjde kvar i luren...
Tror ni jag kom till en talbar människa då? Nä, en telefonröst bad mig tala om vilka recept det gällde... och avslutade med att upplysa om att "du har recepet om 8 dagar".


ÅTTA DAGAR???
Åtta dagar... herre jävlar, jag måste ha det idag, senast i morgon... för sista pillret är konsumerat!

Smått chockad över att ha träffat på en telefonsvarar under telefontiden, ringer jag vårdcentralen i S-borg istället, och tro´t eller ej, men det är en livs levande människa som svarar... .

Inte nog med det, det är en hjälpsam människa... som - när jag dragit hela historien (ink. sprutdebacklet) - plockar fram min journal och konstaterar att medusinen jag hade slut på "inte är något konstigt medikament", utan att distriktsläkaren kunde skriva ut det till mig.
Försäkerhets skull bad hon om mitt telefon nummer... "-Så du inte blir lurad igen, om läkaren mot förmodan inte kan / får skriva ut det".
En stund senare ringer hon upp och meddelar att det nu finns recept till mig på apoteket (med fyra uttag) !

En knapp halvtimme därefter fick jag "miss x", reumatologen i luren... eftersom att hon då fått medelande från primärvården, om att de skriv ut recept till mig.
Frågan var varför, men hon konstaterade också att reumatologen INTE hade kunnat göra det förän nästa vecka, eftersom de inte hade någon läkare där förän dess...

Tja, vad säger man... stackars alla som saknar telefonvana! Jag satt på toa - enda stället som det är någorlunda tyst på, på mitt jobb - när jag ringde, och det gick inte på en kafferast precis!