Lördagen den 25 augusti...
... inleddes med en båttur till Hanö med Listersläktens förening.
Denna lilla ö i Hanöbukten köptes en gång på 1800-talet av Knut Persson, storbonde, riksdagsman, byggherre och gud vet vad... från Hörby. Denne driftige - och ganska hetlevrade - herre är känd för de flesta på Listerlandet (med omnejd) än idag under namnet Mjällby kung...
Men historien om Listersläkten börjar inte med honom, utan med hans farfar Per Knutsson. Han gifte sig 1719 i Mörrums socken (Blekinge) med Inga Olofsdotter, med fäderna Knut Persson och Olof Mattssons tillåtelse... och bosatte sig i Hörby, Mjällby socken (Blekinge).
Inga Olofsdotter - med rötterna i Mörrum! - räknas som Listersläktens urmoder, och var flitigt anlitad som gudmor. I vanliga fall anlitades någon släkting till uppdraget... men det verkar ha varit en ära att låta storbondens hustru bär fram barnet till dopeti stället.
Själv fick hon och maken Per Knutsson inte så många egna barn (om man jämnför med Listersläktens vanligtvis stora barnkullar). Har bara hittat tre (av fem) som blev vuxna...
Sonen Per Persson f. 1721, gifte sig med Kersta Persdotter från Ysane, och bosatte sig i Hörby.
Dottern Anna Persdotter f. 1727, gifte sig med Kerstas bror Bengt Persson och de brukade en gård i Ysane.
Sonen Nils Persson f. 1723, skulle ta över föräldrahemmet... var det tänkt! Men det blir ju inte alltid som det är tänkt, varken på 1750-talet... eller nu.
Det var tänkt att denna blogg skulle handla om Östersjöns pärla... Hanö.
(men risken finns nog att jag halkar in på Listersläkten igen)
Fyra kilometer sydöst om Listerlandets spets ligger Hanö.
Ön har en yta av 2,14 km² och är ungefär 60 meter hög, och dit reser man med reguljär båten Vitaskär från Nogersund. Överfarten tar ungefär 25 minuter...
På ön finns - förutom en bofast befolkning på 25 personer - en stor hamnplan med gästhamn, affär och restaurang. Där finns också ett museum som är inrymt i öns bötbod...
Fasaden på museumet nere vid hamnen...
Här finns oxå en stor tavla, med flera pärmar...
över de släkter som bor / bott på Hanö.
Hanö fyr...
Hanö är känt för sin vita fyr - bygd 1906 - som lyser 45 kilometer ut över Hanöbukten... och enligt sägnen orsakade en drakes död, när den - bländad av fyren - flög rakt in i bergväggen. Den kraschen lämnade efter sig "drakmärke" i stenen...
På vägen upp genom hjorthägnet (faktum är att största delen av ön består av hägn med hjortar) till fyren passerar man Baltiska issjön...
60 meter hög är ön, som sagt... och när man lämnar "byn" är det 500 meter att gå på en knöglig grusväg, innan man är uppe vid fyren. Vi hade guide, så det gällde att hänga med i flocken tempo...
Tycker inte om att gå i flock på slät mark, och defenitivt inte i lång jävla uppförsbacke... när hastigheten är högre än jag vanligtvis går i på platten - för att tala skidsport! Har inte kondition för det, helt enkelt (hm, man kanske skulle ta båten över, och köra konditionträning i backen)...
Därefter gick promenaden vidare genom TERRÄNGEN, över stock och hällar... och där valde jag att inte föjla flocken, utan gick ner samma väg som jag tidigare gått upp. Det gäller ju att inte gå med för länge, enligt TV sportens skidexperter... för då riskerar man att gå i väggen !
Fortsättning följer på "Hanöresan"...
måster bara vänta in en pressreleaes (hm, hur stavas det?) först...
(He he, vet något som nästan ingen annan vet !!!)
Verkar som en trevlig utflykt - men också jag hade nog som du valt att gå i min egen takt
"Jag vet vad jag har, men inte vad jag kan få..." är ett uttryck som jag ofta använder! Jag har liksom inte tid att skaffa mig ett enbrott eller två ...