Igår hittade jag en liten blygsam blomklase på min kanyakumariana (? rätt stavat?) och även en början till klase på heuschkeliana. Duktiga små plantor!
Jag har även fotat balkongen men fattar inte hur jag ska lägga in bilderna... ska forska i saken och återkommer.
Nu så. Hemma och på bättre humör. Speciellt efter att - efter en tur till bibban - läst Cecilia Torudds bok "I huvudet på en gammal hagga". Åh att få skratta igen efter ångest, oro och ilska på jobbet (och hemma). LÄS DEN!
En reflektion när jag stod på balkongen och rökte: undrar om måsarna känner som jag när deras ungar är ca 4 veckor? Först är allt så gulligt och kul, men efter ett tag är man färdig att strypa hela bunten. Jag var en sommar fostermamma till en måsunge som brutit benet. Det var WHI WHI WHI hela tiden. Aldrig var den tyst och belåten. Och nu hör jag dessa WHI från hustaken omkring och känner föräldrastressen knyta sig i magen. Tycker synd om måsföräldrarna!
Apropå att tappa saker: numer har jag kassaskåpsnyckeln i behån, för där kan ingen sno den utan att jag märker nå´t
...och började att följa efter henne istället för att leta. Och helt plötsligt förstod jag vad det mystiska ljudet vad för nåt. Det var mammas nycklar som så fint låg istoppade inuti hennes luva på jackan!! Där hade hon lagt dom för att inte tappa bort dom! Inte undra på att dom inte låg nånstans, hon sprang ju omkring med dom hela tiden. Hrmm, tänk hur det kan gå ibland *fnissar*
"Bh? Nä det är mitt nya nyckelskåp!"
Längtar redan tills nästa inlägg i din dagbok!