Jag är lyckligt lottad. Trots att jag bor i innerstaden, har jag tillgång till hägg och syren, gräsmattor och maskrosor och annat trevligt liv i form av fåglar och maskar.

Idag tog jag en liten rutt runt bostadsområdet, satte mig på en bänk och rökte en cig, och såg den allra första draken fast i ett träd. I plaskdammen hoppade ungarna på sina skateboards, trastarna flöjtade, doften av alla blommor hängde tung och jag kände - livet är gott. Livet går på i sina eviga cirklar.

Vilket påminde mig om ett samtal jag avlyssnade på bussen i går: gymnasiepojke säger till gymnasieflicka "Jag tycker alltså, att när jag tjänar tillräckligt med pengar, så ska min tjej inte behöva jobba. Hon ska vara hemma. Och när jag kommer hem - eftersom jag jobbat hela dagen och hon varit ledig - då tycker jag att vissa saker ska vara självklara"

"Ja", svarar gymnasieflickan "det tycker jag också! Så klart det ska vara städat och sånt- " och maten lagad, sa pojken.

"ja men visst, sa tjejen. Som nu, min kille bara betalar allt - all mat, alla biljetter till Hammarbys matcher - det är ju helt ok"

Man bara tar sig för pannan...

Men för att muntra upp det hela har jag en annan ögonblicksbild att dela med mig av: en pappa med sin dotter på ryggen i bärsele - han gick med en spegel framför ansiktet och pratade och gjorde pussljud till henne.

Livet är helt ok - om man bara ser efter.