Vaknar med regnet trummande mot fönstret - underbart svalt inomhus. Släpper in kattungarna och ligger sen och kollar in allt deras bus: Tvåan (Änglakatten, som jag kallar honom) är mycket förtjust i blomkrukor, både växten och jorden. Han tar en klump jord och springer iväg med den, morrandes åt sina syskon som nyfiket följer efter för att se vad det är han har. Han klättrar ofta upp på dataskärmen och försöker komma högre upp, till blommorna som hänger i taket.

Trean är den som jag tippar först kommer trilla ner i något akvarie, hon håller hela tiden på och fnular runt firrarna. Idag klättrade hon nästa ända upp i taket på ett av väggtygen, och man riktigt såg hur hon beräknande tittade ner på akvariet i hörnet, grubblande...

Ettan är den som tycker människor är de mest fantastiska, intressanta och roliga leksaker som finns - så fort det ringer på dörren är hon först där och välkomnar alla. Hon har alltid torr nos - jag brukar säga till henne att ta en paus och slicka näsan - hon har så bråttom med allting att hon glömmer...

Fyran är fortfarande den mest "normala" av dem, lagom av allt. Lagom busig, lagom vacker, lagom gosig och social. En vänlig, stabil liten själ.

Sen finns det allt det gemensamma buset de har ihop: tugga på elsladdar och peta på timerns plippar, så att det släcks och tänds lite hur som helst hos firrarna Bland annat! De börjar få ordentliga kattröster nu också, inte bara pip. Och alla spinner som moppar

Hittade en TILL död fisk som fastnat i gallerbladet - och nu tänker jag att det är nog inte så smart att ha småfisk och gallerblad. Uppenbarligen.

De nya röda posthornen är otroligt vackra och jag hoppas de lägger ägg och blir fler snart!