HURRA!! Jag har hittat ett hem till lillgrabben - i Täby, med skogen utanför knuten så han kan gå ut. Lilltjejen (jag måste sluta kalla henne Trean) stannar här. Känner mig SÅ lättad

Som Sonja så riktigt påpekade - just den rampen som Trean ville klättra på, hänger löst på väggen = livsfarligt för både fisk o katt om den hamnar i vattnet... jag ska ta mig i kragen och låna borrmaskinen... så kan jag även säkra fiskhyllan i väggen. Jag HATAR att borra i mina 60-talsväggar - väggarna är av massiv betong med armering ÖVERALLT, så ett hål blir oftast fler...

Cyklade ut med mina grodor och släppte ut dem där jag tog rommen. Kändes fint att se dem simma iväg - det var fyra färdiga grodor och två yngel kvar. Jag har matat de färdiga grodorna med grindalsmask, tur att man hade såna hemma!

På vägen hem från dammen stannade jag vid bryggorna i Hammarby Sjöstad och tittade på svanfamiljen. Det är ett par som varje sommar lyckas föda upp en stor kull ungar - i år hade de sex fina friska. Så rogivande att sitta där med kvällsolen i ansiktet, lyssna på svanbarnens "wi wi wi", kolla sothönsens halvstora småttingar, vågor, båtar och en o annan joggare.

Väl hemma igen håvade jag över kärleksparet fembandsbarber till sitt vanliga kar, och nu får vi se om det händer något i odlingsburken! Det här är bara andra gången jag försöker odla med flit, övriga yngel har ju kommit av sig självt, så att säga

Brigittaen har klätt sig i lysande röd lekskrud och jag försöker förtvivlat fånga dem på bild - men attans vad snabba de är.

Kattungarnas senaste bus: de välte den blommande kerrin i golvet = sprucken kruka och jord överallt. Hoppas kerrin klarade chocken och fortsätter blomma...