Dagen börjar bra med att en ärthjärna sätter igång jobblarmet på morgonen. Två av de nya firrarna på jobbet mördar ancistrusbebisar och måste tas upp. Sen ringer en kille och förfasar sig över sin höga telefonräkning, och när jag suttit en kvart i telefon med operatören visar det sig att idioten har ringt till KENYA i 150 minuter *suck*. Under tiden som jag sitter med detta samtal börjar någon faxa (samma lina som telefonen) så mitt samtal avbryts och jag måste ringa upp igen... alla vet att det är samma lina och faxen är bakom min rygg, så ytterligare en person hade alltså lämnat hjärnan hemma. Inte nog med det, sen kommer XX in och frågar mig upprört var YY är (på möte, svarar jag) och om han har tagit bilen? Varför frågar du inte honom själv? Hur ska jag veta?! Därpå frågar han ytterligare en idiotisk fråga som jag inte kan svara på, men personen som KAN svara sitter i nästa rum. Så jag fräser till: FRÅGA HENNE DIREKT - varför frågar du MIG??!!
Och nu kommer en annan tossmopp och ska använda elkontakten just bakom mig, när det finns tusen lediga i hela lokalen... mutter morr
Jag är på USELT humör idag... och dagen har bara börjat. Inte blir det bättre av att jag ska sitta i styrelsemöte till sent i natt.
Blä
Zebrorna var alltså lite för hårda? Jag hade nog inte trott de skulle ge sig på ancistrusar, tillochmed malawis brukar lämna ancistrus i fred, men å andra sidan är det ju som sagt bara små ancistrus-bebbar. Jag trodde nog de snarare skulle ge sig på skalarerna.
Antar att guppy-problemet i alla fall är löst?
Kul med så många som läser i dagböckerna!
Jodu.. det verkar ju vara så att hjärnorna har tagit helgledigt tidigt på ditt jobb.. Utom din förstås..