Det är bara att krypa till korset och erkänna: jag blir inte av med lilla Silke, så nu blir hon kvar här hos oss. Pudeldamen och jag gjorde ett försök som gick åt pipan direkt. Hunden blev helt hysteriskt glad (stor pudel) och rev nästan lägenheten. Katten blev hysteriskt rädd och fick fnatt och gömde sig. Till slut lämnade vi lägenheten allihop för att Knastrasan skulle lugna ner sig, och jag gick ensam tillbaka och ropade på henne. Ett litet "jaaaam?" senare kröp hon fram under soffan. Tacksamt satte hon sig i korgen för hemfärd...

Efter det har jag försökt ta ut henne ett par gånger, men hon har tydligen blivit traumatiserad av sina utflykter (minns ni att första gången fick hennes mor slåss med den dumma grannkatten) så hon tycker bara det är HEMSKT och VILL IN - FORT!! I ofs ok för mig, jag kan leva med att ha en inne- och en utekatt. Kanske skönt för Sisa också att få gå ut på egen hand utan en unge att vakta på.

De gula bovarna (rödzebrorna) är nu flyttade hem till en kille på jobbet, och jobbefiskarna kan andas ut. Några små ancistrusbebbar finns det kvar... och en himla massa gravida guppyhonor som verkar hålla sig allt de orkar, de ser helt sprickfärdiga ut Scalarerna är jättefina! Gänget med små ciklider får gå kvar så länge... grabbarna på jobbet suckar och saknar sina gulingar, så jag måste hitta på något nytt. Kanske några stora illröda platys?

Och nu kan jag äntligen ta bort annonsen om tegelrör: det hörde av sig MASSOR med folk men inte en enda dök upp för att hämta dem - tills igår. Varför svara på annons om man inte är intresserad? Nu är jag ju luttrad, så jag säger alltid att "först till kvarn gäller" så att den som hörde av sig först, inte kan bli sur när h*n såsar i flera veckor...

Nå väl - må väl, alla!