Läste någonstans att det bara var svenskar som uttryckte något som "lugnt och skönt". Eller hur det nu var... som beskrivning på oss tröga stillsamma svenskar alltså

Lugn och ro har jag iallafall nu i Limiakaret, efter att sex av dem flyttat hemifrån. De fick flytta hem till ett par mycket trevliga zoopetare, som jag alltså fick träffa live igår Alltid lika skoj att prata fisk och visa kar. Nästa gång ska jag gästa er

Kvar går den största hanen (?) och en gravid hona. 3:e lillkaret md två Limia:


Fler än jag som kör med tomma kar? Snacka om hemliga fiskar! Limiorna var inte så hemliga när de var 8. Så här var det även hos barberna, innan praktbarberna flyttade in och väckte de andra slashasarna.

2:a lillkaret med Tigerräkor (hit ska mina Goldenkillis flytta när räkorna fått lite barn...) observera den riktigt illgröna algen som växer högst upp i bild:


1:a lillkaret med 7 eller 8 Boraras uropthalmoides:


Barbkaret där spattiga praktbarber aldrig står still. Kolla in mina röda kopparbarbshanar! Visst är fina? Har fått yngel på dem två gånger, och även de får denna fina röda färg.


Tetrorna:


Asiensoppan är helt omöjlig att fota: dels blir alla små firrar bara suddiga streck, dels är det VÄLDIGT konstigt ljus + en alghinna på rutan. Nu är ju ingen av bilderna särskilt bra, de är mer för att visa, än SYNAS, så att säga

Och slutligen denna ständigt närvarande Snoknos, med sin eviga öronpropp som jag ska kasta och hon hämta. Jag har lärt henne att lägga den i min hand, så häromnatten vaknade jag av att det föll ner en öronpropp i min sovande, öppna handflata


Nu ska jag ta och hasa iväg till Jannes affär och handla lite fiskgodis, samt gå på det himla bra apoteket i samma kvarter. Klockan är halv ett och jag masar fortfarande runt i morgonrock... det är så himla skönt med dessa lata långsamma dagar. Jag stökade undan all städ, disk, matinköp och tvätt igår.