
Idag tisdag tillbaka på jobbet - jag bekämpade febern med echinacea, vatten och sömn i mängder. Så i söndags var febern borta!
Efter att ha tillbringat halva måndagen med att tvätta den febersvettiga sängen och fyra maskiner kläder somnade jag gott - för att vakna kl fyra av en ledsen tonåring med magsmärtor



Till råga på eländet började Sisa löpa i fredags, så hon pissade i min säng, sket på golvet och fyllde sandlådan varannan timme. Däremellan spöade hon sin dotter och fräste (!!) åt MIG. Så trots feber var jag tvungen att a) trycka i henne p-piller med jämna mellanrum för att bryta löpet b) tömma sandlådan ideligen och c) skura matta + golv. Nu har hon husarrest i köket och hallen, och Snoknosen får vara instängd med mig i mitt sovrum. Och hon - i sin tur - hoppar jämfota fyrtassa med stela ben, som en gummiboll mellan möbler och väggar - hon blir väldigt orolig såfort något inte är som det ska - och det är det ju inte just nu, i vår flock.
Suck. Får rabbla mitt mantra idag: "Always look at the bright side of life".