
När vi åkte in till vet. imorse låg hon så cool i buren, med armarna i kors "jag åker bur på bussen, so what?"
När jag hämtade henne kl 17 var hon i chock och drogad... fick bilskjuts hem och satte på henne tratten när vi väl var installerade hemma i sonens rum (min tanke är att hon ska få vara där ett par dagar så inte Lillskiten sliter upp såret på henne). Släckte lampan och lämnade rummet - tittade in efter en halvtimme och då hade min Houdinikatt krånglat sig ur tratten

Hå hå ja ja... fy vad jag mår dåligt över detta. Stackars katt...
Tratt är ett nödvändigt ont...
Har haft en katt som släpat den i golvet, snubblat på den... varpå mitt samvete tog av tratten - katten tacka med att klippa ett stygn på två röda minuter.
En annan katt hade gärna behållt tratten längre. Hon plaserade den med precition över matskålen och tömde på egen hand skål efter skål..., och de andra gick bokstavligen som katten runt het gröt och vågade inte störa trattmonstret!
Det ÄR synd om Sisa, men det är nog mest synd om dej just nu