Det knorrar då och då i magen, kan dock inte påstå att jag är hungrig, fast man tycker man borde vara det efter 3 dagar utan fast föda.
Varför fastar jag? Den frågan har jag fått flera gånger denna veckan, och jag har inget riktigt bra svar, vet inte riktigt. Jo, det sägs ju att det skall vara sååå hälsosamt och renande för kroppen, det kanske det är.
Första gången (är inne på 3:e gången nu) så var det mest för att testa om jag klarade av det över huvud taget. Det är några eldsjälar på jobbet som fastar ca 2 ggr om året. Jag hade nog inte testat själv, det är definitivt lättare om man är några stycken.
I måndags fm var jag ganska hungrig, magen knorrade och morrade en hel del. Frampå kvällen kom huvudvärken. Ajajaj, och jag som var på teorilektion på stallet. Som tur var körde kompisen så jag kunde halvsova nästan hela vägen hem. Sedan slocknade jag som en sten.
I tisdagsmorse fanns det lite huvudvärk kvar, men den försvann under dagen.
I dag har det kännts riktigt bra, nu inväntar jag bara morgondagen, då brukar man känna sig riktigt pigg. På fredag början man fylla på systemet igen.
Faktum är att förra gången mådda jag kanonbra på fredagen och då hade jag lätt kunnat fortsätta ett par dagar till
Lite lustigt är att jag blir mindre matfixerad när jag fastar. Annars står man där i valet och kvalet om man skall ta den där kakan eller inte. Skall jag köpa mig en påse godis som jag absolut inte skall äta upp men garanterat gör det änndå. När jag fastar finns det liksom inget alternativ och jag slipper mentala fighter med mig själv.
Får börja planera vad för gott (och inte för elakt för magen) som jag får äta på fredag kväll när jag bryter fastan.
Ha det gôtt! Maria
Huvudvärk! (ska tydligen oftast bero på brist på koffein(??!)!
Matnoja!
och för mig: Trötthet! (kunde i princip ha sovit 12 timmar per dygn...MINST!!)
Men när jag var klar kom det positiva: Jag blev extremt pigg och energisk (till min hustrus förtret)
Kontentan av detta: Jag tycker att alla borde prova på att fasta någon gång i livet!!! Om man inte tycker att det ger någon positiv effekt så kommer man ju om inte annat att uppskatta mat mer än någonsin efteråt!!!
Nu har jag i alla fall börjat småäta litegrann, känns lite konstigt faktiskt. Man är väldans noga med vad man stoppar i sig så där i början. Inte kanske för att magen säger ifrån, utan för att man vill ha nå´t som man verkligen tycker om samtidigt som det skall vara lite snällt mot magen.
Ha det!! Maria