Jag gillar verkligen att ha ett jobb, där jag är utomhus hela tiden ,men inte sådana här regniga dagar. Det är så blött att man skulle kunna ha favvofirren med, simmandes runt fötterna.
Blöt om fötterna, kall om knäna, valen om fingrarna. Håret reser sig som Medusas ormar och slingrar runt skallen på egen hand. Jag skulle se ut som Plupp, om jag färgade håret blått. Usch!

Brorsan kom förbi vid lunchdags, och vi traskade in på Kringlan, för varsin ciabatta med sallad, och en STOR mugg kaffe. Sen vaknar livsandarna lite, och tårna tinar, det ångar ur dojorna, och fingrarna går att böja igen. SKÖÖÖNT!

Vi diskuterade julklappar till alla barnen. Hans två och min ena är sådana ungar som INTE vill ha några överraskningar, nätt och jämnt papper runt om, utan de beställer och vi levererar. Det är rätt praktiskt men lite,lite tråkigt.
Den sista kusinen däremot, önskar, drömmer, beställer, ändrar sig, ska ha stora mystiska paket och blir glad för allt. Det är betydligt roligare men ack så mycket svårare.

Men böcker i drivor är obligatoriskt (och uppskattat), böcker är ingen lyx, utan en livsnödvändighet. I år ska de få del fyra och fem i serien om klanen Otori, som började med "Över näktergalens golv", Magisk kokbok, lite manga, m.m. som man gillar när man är i början av tonåren.
Fast jag gillar sådana böcker också, och det är verkligen något att rekommendera, att läsa samma böcker som ungarna, och diskutera och tipsa varandra. Det är uppskattat att kunna gå till morsan och få sig en bra bok.

Nu ska jag strax slänga mig i snarkofagen, och läsa " Powers" av Ursula LeGuin. Har redan läst de två första delarna "Gifts" och "Voices".
Mycket bra, liksom det mesta från den författaren.

Jo, det nya karet...
Tillbringade en ansenlig del av kvällen, med att fånga mina fem pansarmalar, och flytta dem till det nya karet. De har gått på 3-5 mm sjösten, men fick nu flytta till 0.33 mm rådasand.
Fnys, frust, små virvlar och fontäner av sand, de var iaf glada att komma dit. Guppyhannarna är fortsatt uttråkade, vad ska en stackars karl gööööra, när det inte finns några brudar att jaga? Äta, det är dagens höjdpunkt!!!

Den siamesiska algätaren hade vuxit ur 54an och fick samtidigt flytta till 165an. Stort och läskigt, men nu har jag sett en snabb skugga dra förbi i mörkret därinne, så den utforskar sitt nya territorium.
När jag hade planterat alla växter som rivits upp i den vilda jakten, såg platysarna riktigt livade ut.
Fortsättning följer!