Ja, hemma alltså. Det där med att städa till påsk var det ingen som nappade på. Alla ligger lite smådäckade av huvudvärk och småkrämpor. Ont i benen, magen eller något annat. Dock inte spelfingrarna eller läsögonen, tur det!

Upptäckte att det är jämnt en månad sen jag skrev något här, men jag har inte orkat samla ihop mig. Efter semestern med Capella så gick jag upp i tid och jobbar nu 75 %. Det är alltid gräsligt att öka timmarna, jag blir fullständigt slut i både kropp och knopp första veckan. Men nu har jag ju lärt mig att det ger med sig, man kommer igen. Men inte trodde jag för ett halvår sedan att jag redan skulle klara så här mycket redan. Bra att det går åt rätt håll, jag har varit sjukskriven sedan november 2005, det är inte kul alls, och inte minst, knäckande för ekonomin.

Men städning och tocke där är inte så högt proriterat, det blir rejält stökigt mellan varven, men man lär sig att det går att leva med det med. Fast kul är det inte.
Ungar och djur går dock först, fattas bara annat.

Så i morse famlade jag rätt på alla corydoras i köksburken och flyttade dem till 165 liters och guldfiskarna och Terror. Som inte alls uppskattade det nya sällskapet, utan blygt försökte gömma sig bakom svärdsplantorna. Det ser inte så lite larvigt ut med en 35 centimeters pleco som flyr i skräck för små pansarmalar. Visserligen 19 stycken men ingen över 5 centimeter och de flesta mindre.

Anledningen till flytten är en invasion av gröna svävalger, som jag inte fått bukt med, och när jag inte längre såg fiskarna som låg längst fram vid rutan fanns ju bara en sak att göra och det
var en radikalstädning. Funderar på att koka rådasanden, den går ju liksom inte att tvätta.

Annars går allt sin gilla gång i akvarierna. Guppyna gökar som vanligt och även platysen förökar sig i lagom takt. Skolakavarierna (numera tre till antalet) fick sig en körare i torsdags innan jobbet, de är fina och pryder sin plats allihop. Har flyttat lite äppelsnäckor dit, de börjar bli många hemma nu, och jag tar bort de minsta äggsamlingarna för att inte få för många.

Ock så Capella, Capella, Capella. Jag hade faktiskt glömt precis hur roligt och mysigt det är med en hund i huset. Hon är otroligt bestämd av sig vår lilla dam, och full av hyss.
Tror självklart att det är hon som bestämmer, och blir lika FÖRVÅNAD varje gång hon upptäcker motsatsen. Vet numera att hon får skäll om hon tuggar på strumpor, med fötter i, så hon snor alla tomma strumpor hon kommer åt och lägger upp ett rejält förråd under sängarna. Kan alltid vara bra att ha.
Är högsta hönset hemma på tomten och skäller ut allt och alla som kommer förbi på gatan. Maken till fräckhet, gå på HENNES gata!!!
Bäst att jaga bort dem.
Så nu har vi alltid godis i fickorna så att vi kan distrahera henne när folk går förbi. Bra det, tycker Capella.

Inte för att hon lyckas skrämma någon, de flesta börjar snarare kuttra av förtjusning, hon är söt.
I måndags fick hon följa med en stund till jobbet, yngste sonen skulle hämta henne lagom till min matrast var slut. Men så fick jag hoppa in en halvtimme tidigare, och då var det bara att ta med henne. Hon blir så olycklig ensam i bilen. Det regnade och blåste, då är det bra med en hund som får plats innanför jackan.
Och som dessutom får de flesta passagerarna att le blitt.

Tyvärr missade hon och Mamma Mia varandra, för på tisdagen var Capella hemma. Men guldfiskarna tackar så mycket för de goda flytväxterna som raskt försvinner med ett slörp.
Det är egentligen osannolikt hur mycket guldfiskar kan äta.
Så ett varmt tack för det du rensade ut, Mamma Mia, jag har faktiskt sett några små nya blad, som klarat sig, på svärdsplantorna redan.

Detta blev en väldigt ostrukturerad drapa, men nu skickar jag den i alla fall!!
Glad påsk så här i elfte timmen till er alla.