I tisdags var det två stora krockar uppe på Essingeleden, vilket gjorde att alla körde genom stan istället. Vilket i sin tur gjorde att bussarna inte kom fram, utan fastnade i köerna. Då blir det konvojkörning till slut, eller ketchupkörning som det också heter.
Första bussen är sen, då blir det mer folk vid hållplatserna, då blir den ännu mer sen, bussen bakom hinner ikapp, och har man riktig otur, även den tredje.
Irritationen ökar bland de som väntar och det får eder undertecknade trafivärden ta hand om.
Förståeligt men trist.
Igår brakade först en portal ner vid Fridhemsplan, så bussarna fick köra omlagd körväg. Då är inte trafikljusen inställda på att ge bussarna prioritet, så de blir sena. Ketchup igen.
En portal förresten är en sådan där fackverkshistoria tvärs över gatan som trafikskyltar hänger på.
Lagom till den knuten hade löst sig, så spärrade polisen av stans större trafikknutar, från E4 ner till slottet. Tre av våra fyra stomlinjer blev helt stoppade.
Det blev ett timslångt stopp, folk blev vansinniga, särskilt alla småbarnsföräldrar med barnvagn. De åker ju gratis på bussarna men inte i tunnelbanan. Barnvagnsstockning!!
När polisen hävde avspärrrningarna kom tio bussar på en gång!!
Då har det uppstått en s.k. vågeffekt, dvs alla bussarna befinner sig på samma sida om stan. Då måste några tomköra till olika ställen längs linjen för att spridningen ska bli jämn och turlistan börja funka så fort som möjligt.
Med resultat att flera bussar kör förbi hållplatser fulla med folk.
Då blir folk irriterade igen och eder undertecknade trafikvärd får återigen ta hand om det.
I det läget insåg kollegan och jag att det bara var att stanna kvar på jobbet och bita ihop.
Lätt hesa, något svettiga och mycket trötta, hjälper vi trafikanterna med alternativa vägar, tar emot ett större kvanta skäll, raggar taxi åt trötta och förvirrade gamlingar med färdtjänst och upprepar, till slut mekaniskt, att inga bussar kommer just nu, samt får ett antal, alla lika otroliga, förslag vad vi kan göra åt det hela.
Men det går förstås, bussarna börjar rulla ungefär som de ska, och leden av resenärer
börjar tunnas ut.
DÅ spärrar polisen av stan igen, för då har gästerna varit på slottet och nu ska de därifrån igen. Jämmer och elände, det börjar om igen......
Och allt detta för att UD inte kan planera ankomsten för utrikesministrarna till
Irakkonferensen, utan lägger den mitt i rusningen.
Och om det hade hjälpt det svårt plågade irakiska folket, så hade förstås ingen gnällt. Men jag tror liksom änna inte det.
Väl hemma välte jag rätt ner i bingen, kommenderade barnen att servera mor sin en stärkande kopp te och sätta på tv lagom till "Lost".........
Puuhh!
) idag!
