Gårdagen var rätt så lugn på hemmafronten. Hann aldrig med att bygga så mycket som jag hoppats, istället fick man ta hand om två mer eller mindre hysteriska barn som gjorde tappra försök att driva sin arma mor till vansinne!

Fick även ett trevligt och sällsynt besök utav äldste brodern. Kort (hmmm 15 minuter? ) och effektivt men trevligt ändå, speciellt eftersom jag kunde hjälpa honom (och inte tvärtom)! Anledningen till att vi inte ses så ofta måste ju bero på att vi bor så långt ifrån varandra? Måste ju vara säkert fyra kilometer!

Efter att ha hört vad grannar och kollegor sagt igår och idag och efter att ha läst min favorit bibliotikarie (jösses vilket svårt ord! ) Morellens dagbok så känns det helt rätt att ägna resterande del utav dagens dagboksanteckning åt gårdagens största händelse. Facklingen på krackern!

Verkar som om det finns en del frågetecken här att räta ut. Är ju dessutom så att alla inte är uppväxta på en petrokemisk industri så....

Lite bakgrund till alla er "icke Stenungsunds bor":
I Stenungsund finns fem stora kemiska industrier och oavsett vad man anser om dem så är de hjärtat i kommunen. Många arbetar där eller på företag som på ena eller andra sättet utför arbeten åt industrierna. Många som pendlar ifrån grannkommunerna och även ifrån Göteborg för att jobba här vilken gör att affärer och lunchrestauranger har fullt upp trots att samhället i sig är rätt litet. Utan de här industrierna skulle det här samhället vara ett litet sömnigt kustsamhälle med badgäster och inte så mycket mer, det är obestridliga (?) fakta oavsett om man tycker om industrierna eller hatar dem (finns bägge delarna av människor här givetvis).

Hjärtat bland de här fem industrierna är krackeranläggningen. Ett litet raffenaderi där olja kommer in med båt och omvandlas till olika kolväten/gaser som i sin tur är huvudingredienser i de andra industriernas tillverkning. Det som hände igår var att en smörjoljeledning på en av deras stora kompressorer brast. Utan smörjolja fick de nödstoppa kompressorn vilken i sin tur ledde till ett nödstopp utav hela anläggningen! (Lite som om man tappar oljetrycket på bilen. Man måste stanna bilen direkt om inte motorn skall haverera och utan motor kan man ju inte köra bilen?)

När en anläggning stoppar så snabbt är de stora ugnarna liksom flera kilometer med rör fyllda med allt ifrån olja, eten, etan, metan, butan, buten osv, osv.... Allt under höga tryck, ofta i flytande form och allt är givetvis brandfarligt och explosivt (trevlig arbetsmiljö man har! ) För att förhindra att hela anläggningen och därmed stora delar utav samhället (är relativt korta avstånd mellan industrin och bostadsområdena!) far i luften måste man elda upp alltihop!

(Börjar likna en skoluppsats det här nu? Nåväl, jag tycker det är viktigt att klarlägga och som sagt, frivilligt att läsa!)

Anläggningen har två "facklor", förenklat kan man säga att det är två rörledningar som går rakt upp i luften med ständigt brinnande små gasollågor i öppningarna som antänder allt brandfarligt som går ut där. Vid ett nödstopp kan man säga att ett antal ventiler stängs och allt som är mellan dem går ut i facklorna. En liten fackla (ca 10m hög) och en stor (tror den är drygt 70m hög och dessutom placerad på ett berg så den blir kanske 90m ovanför anläggningen).

Alla dessa gaser som komprimerats till vätska expanderar något otroligt när de förgasas i facklorna och enorma mängder lättantändlig gas sprutar ut. Ser läskigt ut men är helt kontrollerat och agerar som säkerhetsventiler för hela anläggningen.

Därför som hela Stenungsund påminde om Kuwait under första gulfkriget vid 15-tiden igår. Svart bolmande rök som steg mot himlen och väldiga eldsflammor (vid stora facklan var lågan kanske 20m hög igår?). För att försöka få bättre förbränning så att det inte skall sota så fruktansvärt tillsätter man syre. Stora mängder vattenånga sprutas in i lågorna vilket ger upphov till ett fruktansvärt dånande och eftersom det är så högt upp i luften dånar det långt bort!

Att fackla upp hela sin produktion är naturligtvis något industrin försöker undvika så långt som möjligt och ett dygns fackling (de håller fortfarande på för fullt...är åtskilliga tusen ton gas som skall eldas upp!) kostar företaget många, många miljoner men är nödvändigt för att förhindra en större olycka.

Något att tänka på när man som i mitt fall man sprungit upp till dottern ett otal gånger i natt (hon har verkligen sovit uselt i natt! ...hoppas hon inte skall bli sjuk? ) och efter varje gång haft svårt att somna om pågrund utav det dånande bakgrundsljudet utifrån.

Jag är ingen processingenjör och inte heller anställd utav någon av industrierna här (tillhör dem som lever som parasiter på industriernas stora organisationer och hjälper dem med allahanda saker ...givetvis mot betalning! ), kan mycket väl hända att texten ovan innehåller en del faktafel och jag tar gärna emot rättelser och synpunkter om någon annan är mer insatt än jag.

Vet att det blev ett trist inlägg i dagens dagbok , skall försöka bättra mig till imorgon!

För övrigt anser jag att Stenungsund borde ha en egen akvariebutik!