Midsommar... Tja, midsommarafton och klockan är tio. Festen pågår som bäst på sina håll kan man tro, trots ösregnet som piskar taket, och det märks verkligen att detta är en av ljusets högtider. Regnet till trots är det nästintill dagsljus ute. Ett märkligt gulgrått ljus i allt regnvått mörker.

Vågar anta att antalet läsare är tämligen få en kväll som denna. En festens kväll då dans, sång och umgänge med släkt och goda vänner med all rätta känns mer lockande än en bloggsida på en akvariesite... men med en dåres enfald vill jag väl ändå visa att det finns de som faktiskt inte har bättre saker för sig än att sitta online och skriva, hur patetiskt det än kan verka.


För de intresserade kan jag meddela att det -gröna slemmet idag har antagit en mer vit skummande konsestens som jag enbart, med tanke på senaste inlägget, kan tolka som -slem. Positivt eller negativt det avgör ni.

Grabben har i alla fall olyckligtvis drabbats av samma elaka åkomma men som vanligt övergick det i en otäck astmahosta. Senaste dygnet har han hostat var 20-sekund och ork såväl som humör är därefter.

Dagens midsommarsfirande började med en trött och bitvis gråtande 6-årig kille och en otroligt trotsande, skrikande och blängande 4-årig tjej. Barnen till trots tog vi på oss regnkläder och begav oss till Mariagården.. Ingen av barnen var intresserade av någon dans runt stången, det hjälpte inte att större delen av deras klasskompisar ifrån förskola och dagis var där. Deras farfar mötte upp och vi tog en fika i gröngräset och de mörka molnen skingrades för ett ögonblick och solens varma strålar gav en somrig stämning.

Begav oss hem till gamlefar efteråt och intog en klassisk måltid av sill, potatis, gräslök (hade tagit med egen laktosfri gräddfil då mitt "handikapp" med att jag inte tål laktos antas vara någon form av inbillning hos delar av släkten.) jorgubbar och glass. En riktigt trevlig kväll som helt klart hade potential men som dessvärre tvingades till en alltför snabb avslutning. Även om jag inte tyckte det just då var det väl rätt beslut... väl hemma hade grabben hög feber och hans hosta är allt annat än bra. Full dos medicinering så får vi hoppas att det blir bättre imorgon.


Konsultbarracker... tja det skall liksom vara gamla, slitna och nergågna. Annars är det inga konsultbarracker!
Sammar sak som hatten med 3-kanter ni vet.
Vårt vackra "Projektkontor" är två längor med barracker i två våningar som stått i ca 15år. Två rum på övervåningen (bl.a. rummet mitt emot mitt) är stängda då vi som jobbar där anser att det luktar och att man får huvudvärk och blir snuvig då man är där inne. Senaste åren har regnet kommit in takvägen ett par tre gånger. Senast genom en lysrörsamatur! Jag försökte hävda att det är så det går när man köper el ifrån Vattenkraft men mina kollegor har så dålig humor.
Skulle inte vilja byta trots allt. Var på kurs uppe på huvudkontoret i Stockholm, Solna, i våras. Nybyggt, modernt och prisbelönat. Fräscha öppna kontorslandskap och fullt med unga drivna ingenjörer med sidbena, färglad skjorta och grå kofta. Allt jag kände var en innerlig glädje över att få sitta ute hos kund. Att få lov att komma ut till verkligheten dagligen. Att få lov att klättra i lejdare i höga torn, gå och snacka med killarna (och tjejen) i svetsverkstaden och umgås med vanliga (icke högskoleskadade) människor som inte är rädda för att få skit under naglarna. Inser att jag inte tillhör de typiska tjänstemännen och att jag inte förtjänar bättre än en gammal rutten och uttjänt konsult barrack men innerst inne så trivs jag där och önskar mig inget annat!

Dravvel som vanligt men varför ändra på ett vinnande koncept?
Vill önska er alla en trevlig midsommar och avslutningsvis...

... för övrigt anser jag att Stenungsund bör få en egen akvarieaffär.