Igår kväll kom vi hem från Norge. Det blev sammanlagt 210 mil bilkörning genom ett landskap som i Norge var helt fantastiskt och i Sverige sk-ttråkigt. Platt och stora trista motorvägar med McDonalds.
I Norge var det mycket mindre vägar som gick genom samhällena. Där kunde man fika eller äta varsom helst.

Jag fotade ungefär 960 bilder under resan, men mycket är likadant och där spar jag bara det som är bäst.
Det var ju lite tänkt att vi skulle fota höga vågor och dramatiskt väder. Men i Kråkenes var det kanonväder. Första hela fotodagen mulet och lite duggregn, sen två dagar med strålande sol och näst intill vindstilla. Sista dagen lite mulet och knappt någon blåst. Tempen höll sig på ca 10 grader.
Bäst av allt var att jag såg tre vilda uttrar. Sämst att jag inte hade kameran just då och när jag hämtat den så var uttrarna långt borta.
Jag samlade in massor av snäckskal som jag planerar att lägga ner till räkorna.
Det var väldigt skönt på semestern av andra anledningar också. Jag tog inte med någon mobil och det gick inte att koppla upp sig på internet mer än någon gång i Lillehammer på ditresan. Det fanns ingen TV eller radio på vandrarhemmet i fyrvaktarbostaden heller och inga tidningar.
När vi fotat klart efter middagen, då det var kolsvart ute så tankade vi över bilder från kort till dator och sen satt vi och snackade lite några timmar. Ca kl 22 hade alla lagt sig. Frukost kl 07 och sen direkt ut och fota igen till lunch, därefer ut igen till middagen.

Imorse rivstartade jag på jobbet med fortbildning i säkerhetsinstruktioner. Jag brukar förbereda mig till dom, som vi gör en gång/år. Men den här gången hann jag inte. Det fixade sig ändå och jag fick alla skrivningarna godkända.

Sen åkte jag hem till mig och kollade in hur mina fiskar och räkor klarat mattes resa och fann att dom hade klarat sig oförskämt bra. Några såg lite magra ut men ingen verkar saknas utom möjligen att en Tigerräkshona har kastat som rom.
T.o.m. de fem små blåögonynglen hos de nya humleräkorna mådde fint och hade vuxit. Vad sjutton har dom ätit av?
När jag matade i deras kar kunde jag för första gången räkna in alla sju nya humlor. Tre är rätt fina med en hel del täckande vitt, medan en är jätteful och tre är ok.
Burmaräkshonorna har inte släppt ner rommen än. Jag kunde räkna in fem av sju. Men det är mycket mer javamossa i deras kar, och rötter och löv.