Lyckades decimera fiskarna i 678-an med 9 stycken i mellandagarna. Bara pga att
jag inte har bett någon om hjälp med att lyfta av lysrampen för att komma åt
filterslangarna för rengöring. Det blev så dålig cirkulation i karet att de
största röda regnbågshanarna, min Queen Arabesque-mal, en boesemani-hane och en
av de siamesiska algätarna strök med. "¤#%&+*^"%%#& säger jag bara. Vilken chock
att vakna och se en massa döda fiskar ligga på botten av karet och resten står
och kippar efter andan vid ytan. Saken är fixad och nu är det sånt drag på
filtreringen att växter och fiskar får hålla i sig, nästan. Såna hemska misstag
gör man bara EN gång, sen blir det arkubusering mot en tegelvägg...
Oförlåtligt.[:0] Nu SKA det bli ett nytt kar istället
för 678-an, eller ny belysning åtminstone... Nu har jag bara en röd hane kvar,
honan klarade sig som tur var. Alla ancistrusar och pansarmalar klarade sig
oskadda, pansarmalarna blev alldeles till sig i trasorna och tog och lekte efter
det stora vattenbytet jag gjorde, snacka om återhämtning!De andra fiskarna
piggnade till som av ett under så fort jag fick ordning på filtreringen och
gjorde ett 240-liters vattenbyte.Nellson, en av katterna, hade väldans trevligt
när han hittade påsen med döda fiskar, det låg regnbågsfiskar i hela hallen,
ingen respekt för de döda här, inte... Gugge stackaren har haft infusorier i
sitt kar, hon har gjort vattenbyten dagligen i säkert en månad och droppen kom
när även gröna svävalger dök upp. Hela karet såg ut som en äcklig hälsodrink,
grönsimmigt med en sikt på 5 cm. Fiskarna verkade helt oberörda av det hela, men
Gugge höll på att få krupp! Sen kom ena scalaren simmande med flera cm tarmar
hängande efter sig, de andra fiskarna var där och provsmakade lite. Jag tog och
avlivade den, tyckte inte att det fanns annat att göra, det såg riktigt gräsligt
ut. Sen när jag frågade på forumet om saken så tyckte någon att den inte alls
skulle behövts avlivas, tarmarna skulle nog ha krupit upp i buken igen om den
fått vara utan mat i ett par veckor... Djurplågeri är det väl att behöva simma
runt med tarmarna efter sig, utan mat och jag har väldigt svårt att tro att det
skulle gått tillbaka av sig själv. Gugge var i upplösningstillstånd, hon hade
mardrömmar om nätterna om att hennes fiskar dog, inte blev det bättre av min
fiskmassaker, det kan jag lova! Sen hotade hon med att sälja hela karet. Efter
en del övertalning och lirkande fick jag henne på andra tankar. Den ensamma
scalaren saknade någon att gruffas med, så den fick flytta hem till Johan och
Sanna, som har 8 scalarer till och ett stort akvarium åt dem. Han verkar trivas
bra, Gugge ringde och förhörde sig om saken. Den gröna sörjan i karet verkade ju
inte gå bort med vattenbyten eller av att kraftigt dra ner på maten, så det blev
en helrengöring istället. Vi kånkade över 60 liter vatten från mina kar, tömde
ur hennes, koppade in fiskarna i mitt vatten, skurade ur karet,
filterbehållaren, sköljde av alla växter, kokade gruset och roten och sen åkte
allt ner i karet igen + massor med extra växter från mig. Sen fylldes karet upp
med kranvatten och fiskarna fick flytta tillbaka igen. Pansarmalarna blev så
till sig så att de tog och lekte en omgång, dagen efter satt det rom lite
varstans i karet. De är inte kloka, corydoras aeneus. Hoppas nu att eländet inte
kommer tillbaka, Gugge har matat väldigt försiktigt, växtgödningen ska hon inte
börja med på nå´n vecka och reflektorerna på lysrören tog vi också bort, för att
inte uppmuntra algernas återkomst. Nu är det bara 23 små fiskar i karet,
scalarerna och L-malen, Adonis nånting heter den (svart med gula prickar och
orange fenkanter)har flyttat, den senare tog Micki och Kita emot med öppna
armar! Nu hoppas jag verkligen att infusorierna inte kommer tillbaka, för jag
har lovat att ta hand om firrarna i såna fall och Gugge tänker sälja karet. Det
är rent och klart än så länge, peppar peppar, och fiskarna är mycket oräddare
utan de småbråkiga scalarerna i karet. Hoppas verkligen att det ordnar sig nu.
Det är inte bara jag som är lite slarvig av mig, vilket faktiskt är lite skönt
att veta. Såg att Micki skulle sluta med ytterfilter, för att de kan börja
läcka... Det var Charlie, Mickis och Kitas 11-månaders grabb som lyckades pillra
upp locket till en Eheim, 60-70 liter vatten på golvet hann det bli... Sen höll
Micki på och fyllde upp ett kar, glömde bort att kranen var på och åkte iväg med
en kompis. Det blev RIKTIGT mycket vatten på golvet, grannarna under fick lite
vattenfall genom trossbotten också... Inte bara jag som börjar bli gammal och
gaggig, hi hi!!! Teurndina ocellicauda, smörbultarna, växer och frodas, de har
till och med lärt sig äta torrfoder. De får artemia så ofta jag hinner kläcka,
sen drygar jag ut med frysta röda mygglarver och cyklops. Tack och lov verkar de
klara sig bra på den dieten. Ska bli spännande att se om Hasse, som jag fick de
2 honorna av, får sina vuxna smörbultar att leka. I så fall ska jag få ta några
hanar till sällskap åt mina små damer. De är så fantastiskt fina och trevliga
firrar, inte blyga för fem öre heller! Sitter man och tittar på dem, så står de
snart vid framrutan och spanar tillbaka De verkar trivas bra med
mosquito-rasbororna och de 3 små ancistrusarna som jag flyttat till samma kar.
Gugge ska ju ha 2 av malarna, så fort det lilla nitriten hon har i sitt kar
efter storstädningen, försvunnit. Borde inte ta många dagar, sen får vi se om
jag får tag på Ulla & Ulla, som ancistrusarna har som arbetsnamn... 45-liters
karet i hallen ska fyllas upp den här eller nästa vecka. Planen är att fånga in
så många som möjligt av ancistrusynglen i 678-liters karet och sen försöka göda
upp dem till sån storlek att djuraffären tar emot dem. Vi får väl se om jag får
tag på några, 50-100 ancistrusar är alldeles för många för stora karet. Är det
någon som vill ha några? Har en hög att undvara, skulle man kunna säga. Runt en
30-40 stycken, minst. Kan vara det dubbla eller tredubbla med... Suck! Får väl
vara glad över att ingen av ancistrus-hanarna står och vaktar rom för
tillfället!