Mitt första Diskusakvarium
Kollaps
X
-
-
Alla fiskar till synes friska och symtomfria från tidigare sjukdom. Upplever dock diskusarna som något mer stressade än vad jag är van vid att se dem. Snart en efterlängtad helg!Proud member of Aquascapers of SwedenKommentar
-
Hur menar du att du tycker de är mer stressade än normalt? Kan du inte beskriva vad som händer?Kommentar
-
Proud member of Aquascapers of SwedenKommentar
-
Mitt första Diskusakvarium
Ok. Då förstår jag. Är det hela tiden? Efter VB? Är det matfjäsk dvs. att de ser dig?Kommentar
-
Mitt första Diskusakvarium
Vår mästare Mats Bryzell skrev så här för ett par år sedan. Svaret är så bra så jag lägger in det här:
Det här är ett vanligt fenomen som kallas "pacing" på engelska - vad skulle man säga på svenska..? Rusande, jagande - eller något i den stilen. Man ser, hur som helst, fisken dra upp, ner, fram och tillbaka jämns med rutan. Vad indikerar det? Jo, att fisken vill simma framåt, iväg från där den befinner sig.
Man vet inte exakt varför fiskar gör på detta vis - men det är framför allt vanligt när det gäller Corydoras (och liknande fiskar) och många levandefödare. Men många andra fiskar, som nu i trådskaparens exempel; Apistogramma, gör även detta.
Två gängse teorier finns iallafall om detta och den ena är att det handlar om vattenkvalitet och obalans i denna - syrebrist, ammoniak m.m. Fiskarna uppträder då på detta vis periodvis eller, mer eller mindre, hela tiden.
En annan teori är att nyligen introducerade fiskar i karet kan uppträda såhär, antingen beroende på vattenkvaliteten, eller att de inte har hunnit acklimatisera sig ordentligt ännu - eller en kombination av båda.
Nu vet inte jag hur stort kar trådskaparen har - eller hur det är inrett, men tittar man på den befintliga besättningen med redan etablerade Apistogramma och även dorsigera (och förutsatt att vattnet är i ordning) kan man tänka sig att de nyintroducerade A. panduro helt enkelt inte naturligt hittar sin nisch i karet - och därmed väljer att försöka simma någon annanstans. Rutorna i karet sätter ju effektivt stopp för detta och man ser det ihärdiga simmandet upp, ner, fram och tillbaka.
Antagligen ger beteendet med sig efter en tid, men risken är att de nya fiskarna möjligtvis inte hittar egna ställen att vara på, inmuta revir o.s.v. och då kan beteendet upprepas eller så blir fiskarna till slut undanjagade och ställer sig stillastående i hörnena på karet.
En annan variant är att de nya fiskarna är såpass starka att de kan vända en undergiven position och ta över yta från några andra fiskar, och själva bli dominanta. Är karet tillräckligt stort kan kanske alla arterna samsas hyfsat efter en tid.Kommentar
-
Vår mästare Mats Bryzell skrev så här för ett par år sedan. Svaret är så bra så jag lägger in det här:
Det här är ett vanligt fenomen som kallas "pacing" på engelska - vad skulle man säga på svenska..? Rusande, jagande - eller något i den stilen. Man ser, hur som helst, fisken dra upp, ner, fram och tillbaka jämns med rutan. Vad indikerar det? Jo, att fisken vill simma framåt, iväg från där den befinner sig.
Man vet inte exakt varför fiskar gör på detta vis - men det är framför allt vanligt när det gäller Corydoras (och liknande fiskar) och många levandefödare. Men många andra fiskar, som nu i trådskaparens exempel; Apistogramma, gör även detta.
Två gängse teorier finns iallafall om detta och den ena är att det handlar om vattenkvalitet och obalans i denna - syrebrist, ammoniak m.m. Fiskarna uppträder då på detta vis periodvis eller, mer eller mindre, hela tiden.
En annan teori är att nyligen introducerade fiskar i karet kan uppträda såhär, antingen beroende på vattenkvaliteten, eller att de inte har hunnit acklimatisera sig ordentligt ännu - eller en kombination av båda.
Nu vet inte jag hur stort kar trådskaparen har - eller hur det är inrett, men tittar man på den befintliga besättningen med redan etablerade Apistogramma och även dorsigera (och förutsatt att vattnet är i ordning) kan man tänka sig att de nyintroducerade A. panduro helt enkelt inte naturligt hittar sin nisch i karet - och därmed väljer att försöka simma någon annanstans. Rutorna i karet sätter ju effektivt stopp för detta och man ser det ihärdiga simmandet upp, ner, fram och tillbaka.
Antagligen ger beteendet med sig efter en tid, men risken är att de nya fiskarna möjligtvis inte hittar egna ställen att vara på, inmuta revir o.s.v. och då kan beteendet upprepas eller så blir fiskarna till slut undanjagade och ställer sig stillastående i hörnena på karet.
En annan variant är att de nya fiskarna är såpass starka att de kan vända en undergiven position och ta över yta från några andra fiskar, och själva bli dominanta. Är karet tillräckligt stort kan kanske alla arterna samsas hyfsat efter en tid.
Har även försökt minska på antalet individer i karet eftersom mina kardinaltetror växt till det enormaplus att 5-10 stycken av dem skulle passa super i ett annat kar vi har men jag får banns mig inte tag i dem
Proud member of Aquascapers of SwedenKommentar
-
"Matfjäsk" hos Discus går mer ut på att kraftigt koncentrera sig på en eller flera punkter - där, typ, mat brukar komma - om man ens kan snacka om sådana termer..? Det blir, så att säga "samling vid pumpen", och fiskarna tränger ihop sig där förväntad mat kan dyka upp.
Nyckeln och svaret till pacingbeteendet har och ger du i första delen av meningen i inlägg nr. 410.
Troligtvis kommer du framgent att få uppleva allt fler beteendemönster - som kan vara både jobbiga och intressanta att studera - i din nuvarande Discusgrupp, om ett eller flera par etableras, och de som "blir över" inte kan ta sig bort.
Happy, Go Lucky nu, Tommy!Kommentar
-
Här spelar det väl in också Mats att karet är förhållandevis litet för många revir? Så det du säger blir kanske mer strid på kniven fortare? Eller tänker jag fel?Kommentar
-
När man har inredda, inte så stora, kar med Discus brukar utgången oftast vara att ett eller kanske två par dominerar, med påföljd att det bildas en grupp som helt enkelt hamnar i en underordnad ställning, långt eller längst ner i hierarkin.
Vill man ha större grupper med Discus är det lättare att hålla ett gruppbeteende homogent om karet är naket eller mycket sparsamt inrett - då uppstår inte lika lätt parbildning och revirhållning. Men ibland kan det räcka med en lek-kon, eller en träpinne i karet så blir det lek iallafall...
Man får labba och försöka hitta sin egen stil på hur man vill hålla dessa otroligt intressanta ciklider.
Själv hade jag tre lekpar Röd-Turkar i ett 540 och det fungerade bra, men bäst blev det då bara två lekpar gick i baljan.
Senast redigerad av Mats Bryzell; 10 October 2014, 09:10.Kommentar
-
Kommentar
-
Ja det som kan fascinera mig när jag läser om många som skaffat Diskus är väl att det ofta går så bra i början m a o Diskusarna beter sig beskedligt och det verkar fungera bra. Sedan som ett resultat av att de trivs kanske, så startar alla dessa parbildningsprocesser som du beskrivit så bra och ägaren, i detta fall Tommie (tidigare jag själv) försöker på 147 olika sätt ändra situationen. Vilket ju inte går. Det är så här det ska gå så att säga.Kommentar
-
Nu jävlar är det slut med ryggdunkningarna i tråden, nu har även jag hittat hit...
Skämt åsido, men de som känner mig vet att jag är ärlig när jag skriver och brukar ge ärliga och raka svar, trots att de kan vara svar som man kanske inte alltid vill ha.
Jag läste igenom tråden nu på förmiddagen, och fick en hel del att fundera igenom då min tidigare diskushållning inte alls innefattar alla dessa preparat och tillsatser som ni diskuterar.
För några år sedan körde jag ett 960 växtkar, och hade i detta 18 stora välmående diskus samt både tetror och en väldigt massa malar utan en massa preparat. Jag röjde i karet en gång i veckan, då karet hade växt igen annars och såg aldrig att diskusen skulle vara stressad pga detta. Diskusen handmatade jag varje gång, så de såg aldrig mina röjande händer som något som man skulle vara rädd för, och heller ingen panik om någon/något rörde sig snabbt framför burken.
Jag vill höja ett varningens finger, och även råda samma råd som du fick av Inger tidigare i tråden. Sätt dig på händerna ett tag nu, och låt allt lugna ner sig och få lite stabilitet.
Detta har diskuterats många gånger, köper du 10 diskus och sköter om dem så får man vara nöjd om 5-6 blir stora och riktigt bra. Det är en helt annan sak i en affär eller hos en odlare, som ofta har nakna kar och kan medicinera efter detta jämfört med ett inrett kar med andra fiskar och en helt annan rutin på invånarna.
Men ta inte allt för illa upp på mina inlägg, det är du som väljer vad du vill göra med dem.
/Anders
Medlem i NCS - givetvis!Kommentar
-
Nu jävlar är det slut med ryggdunkningarna i tråden, nu har även jag hittat hit...
Skämt åsido, men de som känner mig vet att jag är ärlig när jag skriver och brukar ge ärliga och raka svar, trots att de kan vara svar som man kanske inte alltid vill ha.
Jag läste igenom tråden nu på förmiddagen, och fick en hel del att fundera igenom då min tidigare diskushållning inte alls innefattar alla dessa preparat och tillsatser som ni diskuterar.
För några år sedan körde jag ett 960 växtkar, och hade i detta 18 stora välmående diskus samt både tetror och en väldigt massa malar utan en massa preparat. Jag röjde i karet en gång i veckan, då karet hade växt igen annars och såg aldrig att diskusen skulle vara stressad pga detta. Diskusen handmatade jag varje gång, så de såg aldrig mina röjande händer som något som man skulle vara rädd för, och heller ingen panik om någon/något rörde sig snabbt framför burken.
Jag vill höja ett varningens finger, och även råda samma råd som du fick av Inger tidigare i tråden. Sätt dig på händerna ett tag nu, och låt allt lugna ner sig och få lite stabilitet.
Detta har diskuterats många gånger, köper du 10 diskus och sköter om dem så får man vara nöjd om 5-6 blir stora och riktigt bra. Det är en helt annan sak i en affär eller hos en odlare, som ofta har nakna kar och kan medicinera efter detta jämfört med ett inrett kar med andra fiskar och en helt annan rutin på invånarna.
Men ta inte allt för illa upp på mina inlägg, det är du som väljer vad du vill göra med dem.
1. Gör inget med karet alls förutom att beskära växter och bytta vatten. Att jag skriver en del om mina reflektioner, hur jag funderar när jag ser olika mönster hos fiskarna betyder inte att jag samtidigt gör en massa förändringar.
2. Har haft sjukdom vilket har behandlats, därav medel. Alla djur är nu friska men tyvärr så dog en Ancistrus av den smitta som karet hade.
3. Med anledning av just sjukdomen så minskade jag på foder eftersom medicinen kan ha en försvagande effekt på karets förmåga att "sköta sig självt".
4. Jag använder inga andra preparat utöver Easylife filtermedia i samband med vattenbyten vilket är på rekommendation av affären där jag köpt diskusarna plus att jag själv ser att det har en positiv effekt på fiskarna.
5. Mina diskusar har inga som helst problem med att mina händer arbetar i karet, tvärtom dem gillar det är alltid med väldigt nyfiket när jag tex ansar växter.
6. Jag är borta från hemmet 07:00 - 18:00 vardagar därav att jag tar hjälp av en foderautomat för matning dagtid eftersom en matning på kvällen inte räcker till för så unga fiskar som detta.
Utvecklingen i mitt kar:
Började med ett oinrett kar eftersom dem flesta rekommenderade detta. I karet gick då diskus, kardinaltetra och ancistrus.
Hade några hackkycklingar som inte hade någonstans att ta vägen och därmed heller inte fick någon mat.
Valde då att inreda karet eftersom mitt intresse väcktes även för växter samt att på rekommendation av tex Inger så att hackkycklingen skulle ha någon stans att ta vägen, att alla har sin plats att äta tex. Detta fick en väldigt positiv effekt på fiskarnas trivsel, hierarkin kvarstår men alla äter och kan gömma sig undan när dem vill. Införskaffades även CO2 för att få bästa möjliga villkor för växter och då också fiskar.
Eftersom jag valde att inreda så blev det svårare att hålla rent så jag införskaffade en städpatrull bestående av pansarmalar och räkor.
Visst borde jag valt inriktning från start och gjort allt på en gång men den kunskapen hade jag inte då.Proud member of Aquascapers of SwedenKommentar
Kommentar