Nordiska ciklidsällskapet

Av: Stefan Larsén (aka Deathdealer)

Jag kommer att gå igenom grunderna i hur du får bästa möjliga resultat av dina digitala bilder, och chansen att du skall få en bra bild på papper kommer öka kraftigt. Den första delen är egentligen bara en bas för att man ska förstå skillnaden på en pixeluppbyggd bild, färgsystem och lite till, så att vi talar samma språk.

 

Ja, om vi nu utgår från det att vi började använda datorer som hjälpmedel inom tryckeribranschen. Många har fått för sig att det är skillnad på en bild som kommer från ett dia (sådana bilder som sitter i en liten ram, som man tittar på med en projektor) och sedan skannas in i en dator och de bilder som tas direkt med en digitalkamera.

Det är egentligen samma sak, men skillnaden är att en digitalt fotograferad bild är en direkt kopia av verkligheten, och en skannad dia är en kopia, på en kopia av verkligheten! Men varför är det så många som påpekar att resultatet blir så olika kvalitetsmässigt?

 

Du blir inte en bra författare för att du har en exklusiv penna
När den digitala kameran lanserades, var det många som gick på den säljteknik som var vitt och brett använd "- Köp denna kamera och slopa fotografen", eller -"titta vilket superresultat man kan få utan ansträngning!" Läs rubriken, du blir inte...

När sedan dessa fantastiska bilder skickades till tryckerier och annat blev det total kaos. Ingen (eller väldigt få) kunde hantera dessa "nya" typer av bilder, färger blev något helt annat än vad man såg på skärmen, och massor av stora företag fick enorma problem efter att ha hoppat på denna nya trend. Dom personer dvs "fotografer" som fortfarande använde den konventionella tekniken utövade sitt yrkeskunnande, dom KUNDE fotografera, och sen var det en massa andra som försökte, för dom såg ju resultatet med en gång. Fotografer var extrem skeptiska, men började så sakta kliva på detta tåget också, men med samma (ofta) katastrofala resultat!

 

Den digitala bilden – ett gissel
Vad var det nu som skilde teknikerna åt? Jo, det konventionella tekniken med dior som var väl utvecklad hade hjälpprogram som läser in bilder till digitala filer anpassade för en sak dvs tryck, medan den digitala kameran tar en bild som är GJORD för att presenteras digitalt! Inte bara det, den digitala bilden, visas olika på olika datorer, skärmar, TV-apparater osv osv vilket innebar massa problem för användaren – DET är detta som vi ska komma tillrätta med! 

 

Grunderna i digtalrepro/färgställning
En digital bild är uppbyggd av pixlar, den minsta beståndsdelen i en digital bild dvs en liten fyrkant. Ju "fler" små fyrkanter det finns i en bild, ju mer information innehåller bilden. Det är inte alltid så att ju högre upplösning ju bättre bild, utan det finns andra faktorer som påverkar slutresultatet som t ex färgdjup dvs hur mycket färginformation bilden har. En dyrare digitalkamera har oftast en bättre inläsnings-cell i kameran som har dels hög upplösning, är snabb och har bra ljuskänslighet och bra färgdjup medan en billigare kamera oftast saknar något eller flera av dessa egenskaper

Men om grundmaterialet är av dålig kvalité är det svårt att få ett bra slutresultat. Skit in – skit ut som man brukar uttrycka det. Sen finns det givetvis andra faktorer som påverkar hur slutresultatet blir, dvs VAD ska bilden användas till? Är det bara för presentation på nätet, krävs det inte alls lika mycket information som om bilden ska användas till en trycksak som tidningen du läser. Så en hyfsat bra digitalkamera krävs för att du ska få bra bilder av dina fiskar. Jag tänker inte gå in på vilken kamera som är bäst eller bäst lämpad för att fotografera fiskar med, det enda jag kan säga är att man bör skaffa sig en typ av systemkamera med utbytbar optik och extern blixt – dom kommer man längst med!

 

Färgrymder
RGB: Alla som sitter vid en dator har hört talas som RGB RedGrenBlue, ett färgsystem som anger hur färger visas på en skärm eller på en TV. Detta system är ett "enhetsberoende"-färgsystem dvs färgerna i bilden påverkas av hur skärmen man tittar på är inställd. En del har ljusare, en del mörkare skärm, mer eller mindre kontrast, nyare eller äldre skärm osv. Ofta finns det folk som försöker ställa färger efter RGB-värden, vilket är extremt svårt och ett väldigt klumpigt och svårbegripligt förfarande.

 

Lite detaljerad information om RGB-systemet
Du har säkert sett att det finns flera olika RGB-modeller i Photoshop och andra programvaror:

Colormatch RGB; Är en RGB standard från tryckindustrin/prepressvärlden.

AdobeRGB; Denna har en betydligt större än Colormatch RGB, vilket i.o.f.s är positivt för visning på skärm!

sRGB; är en färgrymd som är mindre än Adobe RGB, men som är vanlig för visning på PC-bildskärmar, och är webbläsaranpassad!

Denna färgrymd är begränsad till vad som en standard skärm kan visa!

CMYK: Den färgrymd som bilden ofta har efter det att man konverterat bilden till en tryckklar bild. Färgerna i RGB bilden görs om, = översätts till ett färgsystem som tryckpressar, kopiatorer osv kan läsa. Denna färgrymd är betydligt mindre, dvs det finns ett mycket begränsat utbud av färger om man jämför med t.ex RGB. Vi kommer uteslutande arbeta med RGB-bilder som kommer från digitalkameror eller skannrar. Men för att definera färger kommer vi använda ett annat system än RGB för att ange nyanser osv – NMI.

 

Säkra färger med hjälp av NMI
NMI som står för: N=Nyans, M=Mättnad, I=Intensitet är ett "enhetsoberoende" färgsystem, vilket är mycket bra, då vi kan säkra färger, hur de skrivs ut, trycks och förhoppningsvis visas på nätet! På engelska heter systemet HSB; H=Hue, S=Saturation, B=Brightness.

 

Systemet är uppbyggt på ett mycket lättfattligt sätt där man kan tänka sig färgrymden som en vanlig burk där vi börjar med att ta ett tvärsnitt/en tunn skiva och lägger på bordet framför oss. Och har då en cirkel där kl. 12 = 0/360°, när man läser av färgvärden görs detta moturs (vi går åt vänster). Vid 0° är nyansen N = RÖD. När vi går åt vänster, lägger man i mer och mer gult, och efter att antal grader börjar färgen bli orange, för att slutligen bli GUL vid ca 60°.

Fortsätter vi åt vänster så börjar det läggas i mer BLÅTT i färgen, vilket gör att vi börjar gå åt det GRÖNA hållet, och vid ca 100° så har färgen blivit rent GRÖN. Vi fortsätter och lägger i mer blått, för att vid 210° ha en rent blå färg. Sen börjar vi putta i MAGENTA i färgen, och vid ca 300° har vi en ren MAGNETA färg för att slutligen lägga i mer rött, och sen är vi tillbaka vid 360/0° dvs rött.

Av detta kan vi lätt få fram vissa grundvärden som vi ska lägga på minnet:

 

Om ni i Photoshop klickar på färgvalsrutorna (längst ned i verktygspaletten,) så kan ni själva se allt detta, genom att ändra gradtalet i rutan N.

 

Mättnad (i procent); färgens mättnad kan vi beskriva med hur fyllig en färg är, dvs klart julröd är en mättnad på 100%. Ju lägre mättnad, ju FADDARE färg.

 

Intensitet (i procent); färgens intensitet beskriver hur LJUS färgen är där 100 % är ljusast och 0 = svart!

 

Nå – vad ska allt detta då betyda, eller hur kan vi använda detta när vi ställer bilder? Ett av dom absolut säkraste sätten att kontrollera att en färg verkligen är den färg du ser på skärmen är att mäta vilken nyans den har.

Vi kan ta ett enkelt exempel. En fisk som du ser på skärmen ser gul ut, jättevacker men när du skriver ut bilden eller framkallar denna så blir den grönskimmrande. Detta är en inte alls ovanlig situation vilket aldrig mer kommer hända efter du börja använda NMI för att ställa bilden rätt. Om du mäter på bilden ser du med all säkerhet att värdet på N kommer att ligga över 60, säkerligen över 70, och fastän att din skärm visar på att fisken är gul, så är den egentligen inte det. Samma sak med blått, där man många gånger har fina blåa fiskar på skärmen, skriver ut dessa, och dom kommer ut lila.

Anledningen till att jag nämner dessa två färger beror på att dom är dom absolut känsligaste och svåraste färgerna du kommer arbeta med. Bara några grader åt fel håll kan innebära att du får en s.k. smutsig färg. Jag kommer att återkomma till NMI längre fram, men detta är grunden för hur vi ska ställa färger rätt, ändra färger, och döda stick i bilder. Stick är som tidigare beskrevs en färgton som smyger in i neutrala färger, som vitt, svart och gråa nyanser. Du har säkert sett flertalet bilder på nätet som ser rödsprängda eller lilla i bakgrund och även på fiskar.

 

Photoshop – det viktigaste verktyget
Detta är ingen kurs i hur du brukar Photoshop, men även om du är nybörjare så kommer du förmodligen att lära dig massor, eftersom jag kommer att gå igenom mycket från grunden.

För att vi ska kunna arbeta med bilder behöver vi ställa in programmet enligt viss standard, och ett av de viktigaste verktygen/informationskällorna du har är info-paletten. I högra hörnet finns det en flik/pil som du kan välja "palettalternativ" på. Här ställer du in paletten så att den i den vänstra kolumnen visar NMI (HSB i den engelska versionen) och RGB i den högra.

 

Markeringsverktyg i Photoshop
Photoshop fungerar egentligen på två sätt, du talar om vart i bilden du vill göra ändringar, och sen gör du ändringarna. Det finns ett otal funktioner i Photoshop, som man egentligen aldrig behöver använda. Massor med filter för att förvränga allt ifrån färger till utseende på bilden, men vi kommer enbart att arbeta med vissa grundverktyg för att få ett bra resultat. När du behärskar denna teknik kommer du att kunna experimentera bäst du vill, men först det viktigaste egenskaperna.

I verktygspaletten finns det några kraftfulla hjälpmedel som vi ska titta lite närmare på. Markeringsramar(1): (den första rutan längst upp till vänster) är ett verktyg för att på ett enkelt sätt markera områden i en bild på ett ganska rufft sätt. Här kan du göra kvadratiska markeringar eller elipser / cirklar.

Lassot(2): Med detta verktyg kan du göra friformsmarkering, där man drar med lassot kring det område som du vill markera/arbeta med, även detta är ett ganska rufft verktyg.

Trollspöt(3): En lite mer finkänsligt verktyg som du kan ställa känslighet på för att göra markeringar av samma färgtyper, eller bakgrunder och liknande.

Längre ner i palletten finns Banverktyget(4), som är det kraftfullaste markeringsverktyget, och då givetvis det verktyg som kräver mest träning. Med detta verktyg kan du markera områden i bilder, frilägga dvs ta bort bakgrunder och man gör detta med hjälp av banor. Öva mycket och gärna på att göra banor med detta verktyg, det kommer du tjäna på mycket framöver när du arbetar med dina bilder.

Det finns givetvis fler funktioner – men detta tar vi senare!

 

En bilds problem ligger oftast i hela bilden
En mycket viktig del av bildbehandlingsprocessen är att "titta" på bilden innan man handlöst kastar sig in i att ändra bildens egenskaper. Många problem som du direkt ser kan man säkert åtgärda utan att gå in och markera ut delar av bilden. Finns det t ex rödstick i bildens ljusa delar, så kan man nästan garantera att hela bilden är för röd osv.

 

Låt oss starta med att titta på det bästa verktyget ALLA kategorier
Under menyn "Bild" (Image) hittar du en undermeny som kallas "Justeringar", där hittar vi följande val; "Kurvor" (Curves). Detta verktyg är ett av Photoshops kraftfullaste justeringsverktyg, där du kan få en bild att ändra karaktär totalt. På bilden nedan ser du hur Photoshop visar denna funktion. Personligen lägger jag alltid de ljusa tonerna längst upp i det högra hörnet, och de mörka i det nedre vänstra, detta tycker jag känns naturligt, men hur du har ställt det i ditt program, spelar mindre roll. (se bild hur jag ställt mitt kurvverktyg).

Uppe i mitten finns det en "rullgardinsmeny" som är benämnd "Kanal", i grundläget är denna satt till RGB, dvs de förändringar du gör gäller i samtliga kanaler. Under menyn finns följaktligen alla de 3 kanalerna i en RGB-fil representerade, dvs Rött, Grönt och Blått!

Det som man snabbt upptäcker när man börjar arbeta med detta verktyg för att färgkorrigera, är hur svårt det är att veta exakt vilken inställning som påverkar en exakt färg. Fördelen man har när man (läs du) arbetar i RGBläget, och med funktionen "Kurvor", är att när man klickar i bilden med muspekaren så ser du vart på kurvan du befinner dig.

Exempel: Om du har en bild, och försöker hitta ett av dom mörkare partierna i bilden och klickar där samtidigt som du tittar på kurvfönstret, får du en punkt på linjen som visar vart i bilden du befinner dig kontra kurvan, och detta underlättar givetvis om du vill göra ändringar i bilden på det stället.

 

Problem med kontrasten i bilden – kurvor hjälper dig tillrätta
Många av de bilder du kommer att fotografera, kommer med all sannolikhet kräva att du arbetar med kontrasten dvs skillnaden mellan de ljusa och mörka partierna i bilden. Photoshop har en standardfunktion som du hittar under samma meny som vi nyss talade om (Bild/Justeringar) nämligen "Intensitet/kontrast".

Om du använder det verktyget, ska du slopa detta från och med idag – vi på NCS gör rätt, dvs använder kurvverktyget istället! "Intensitet/kontrast"-verktyget är ett "rufft" verktyg där du själv inte kan påverka i detalj hur resultatet blir. Genom att med hjälp av "Kurvor" istället ändra kontrasten kan du mycket mer exakt och bättre påverka slutresultatet. Ändringar gör du genom att göra följande inställning i kurvfönstret; OBS! Glöm inte att det MÅSTE vara ett kryss i rutan förhandsvisa!

I ALLA EXEMPEL ANVÄNDER VI OSS AV ALLA TRE KANALERNA DVS RGB!

Glöm inte att du aldrig ska arbeta med din originalfil, gör alltid en kopia av originalet, ifall du råkar spara din ändringar och på så sätt förstör din originalfil!

 

I den första rutan längst ned till höger (de mörka partierna, enligt min inställning) sätter du en punkt i det övre högra hörnet genom att klicka på linjen. Med hjälp av dina piltangenter på tangentbordet, flyttar du punkten i små steg. Flytta punkten nedåt (du bör se att bildens mörka partier blir än mörkare). Se exempel.

I den första rutan längst upp till vänster (de ljusa partierna) sätter du en insättningspunkt i det nedersta hörnet till vänster, och flyttar denna punkten uppåt (här bör du se att bilden blir ljusare i de ljusaste partierna). Om du gjort rätt, ska du ha fått en S-formad kurva!

Om du tycker bilden har blivit för mycket förändrad, är det bara att klicka på de två insättningspunkterna i tur och ordning, och flytta tillbaka dessa något, och jämföra resultatet. Det du gjort nu är att du ökat kontrasten i bilden, vilket medför att bilden (oftast) upplevs som skarpare utan att du lagt någon skärpa på bilden. Du kommer längre fram förstå fördelarna med detta, men som ett exempel kan man säga att om en bild innehåller mycket brus eller en massa skräp, så kan det ibland vara så gott som omöjligt att skärpa den utan att förstöra bilden totalt.


Orginalbilden, utan ställda kurvor


...och med ställda kurvor . Titta gärna på fotona i fullformat för att lättare se skillnaden.

Lätta och mörka en bild
Efter att ha testat att öka kontrasten i en bild, så kanske du har kommit på vad man mer kan använda det kraftiga verktyget "Kurvor" till? Vi kan "lätta" respektive "mörka ner" områden i en bild på ett lätt och exakt sätt. Titta på nästa bild.

Om man tycker att en bild är för mörk i den delen av bilden som ska vara ljusast, kan du enkelt, genom att klicka i ett område av bilden se vart på kurvan du ska arbeta, sätta en punkt på linjen, och sedan flytta denna upp med piltangenterna i små steg, lätta det område i bilden så mycket som du önskar. Var lite försiktig, eftersom du påverka bilden i sin helhet, drar du upp kurvan för mycket kommer hela bilden att blir väldigt mycket ljusare, dvs KONTRASTLÖS.


Lättad bild. Observera att bildens färger kan förskjutas om man tar i för mycket. Även detta går att kompensera för, men detta går vi igenom längre fram. Vad man tydligt kan se är att bilden får en bättre framtoning med dessa enkla inställningar!

 

Det finns tre pipetter i fönstret kurvor, en vit, en grå samt en svart

En bild består i grunden av den mörkaste punkten i bilden, den ljusaste punkten i bilden samt alla värden däremellan. Med hjälp av de tre pipetterna kan du själv sätta en svart och vitpunkt i bilden. Om du tittar på bilden som du tagit kan det vara så att du upptäcker att viss information i de mörka partierna inte fyller någon egentlig funktion, dvs du ser inga detaljer eller liknade i dessa partier, vilket gör att du kan "svärta" ner dessa utan att du får någon riktig förlust. Prova på dina egna bilder när du valt den svarta pipetten att klicka i ett mörkt område, så kommer du se hur bilden mörknar över lag, om du sedan försöker hitta den ljusaste delen av bilden (där det kan tänkas vara vitt) så klicka där med den vita pipetten. Resultatet kommer förhoppningsvis vara en bild med högre kontrast!

Det du praktiskt har gjort är att plocka bort information som egentligen är onödig för det faktiska resultatet och tryckt ihop omfånget på bilden, dvs utnyttjat färginformationen som finns i de viktiga partierna till att representera bilden. Detta förklarar jag med viss eftertanke, då du slänger bort information i bilden som fanns där i början, men av erfarenhet så vet jag att folk kommer testa, och då är det bra att veta vad man gör. Känner du dig osäker på detta, kan du alltid testa knappen "Auto", där Photoshop försöker analysera bilden och enligt programmet göra det bästa av situationen. Betänk dock att detta aldrig kan ersätta ditt öga och hur du uppfattar bilden, för Photoshop ser inte bilden, utan utgår från den datamängd som finns i bilden!

 

Vad är den tredje grå pipetten till för?
En fråga som kommer som ett brev på posten. En RGB-fil var som sagt uppbyggd av tre färger som vi tidigare nämnt, rött, grönt och blått! Dessa tre kan vardera ha ett värde mellan 0 och 255, där 0 = ingen färg alls, och då 255 maximalt av färgen tänds på skärmen. RGB värden består alltså av blandningar av dessa värden exempelvis R:100,G:150,B:175! (Försök beskriva vilken färg detta är, än hellre försök förklara denna färg för någon annan.)

Nu kommer vi till det enda som jag kan se att du använder RGB-färgvärde till – kolla om något är neutralt grått, dvs inte har något färgstick. Ett RGB-värde där samtliga värden är exakt lika är en neutral grå färg, med olika ljushet. Det som den grå pipetten är till för är att tala om för datorn vad som ska vara "neutralt grått, och då vara 50 % grå".

Det är inte alls säkert att det finns något i din bild som är så neutralt grått, men om ni tänker efter lite så har ni säkert sett bilder som är tagna inomhus, där man har grönaktiga väggar som egentligen skulle vara någon nyans av vitt eller grått. Det är lysrör och lampor som påverkar resultatet, och detta färgstick kan man "döda" med hjälp av denna funktion. Om det finns något i din bild som du med säkerhet ska vara grått och ligga som medelgrå i bilden, kan du alltid prova att klicka med den grå pipetten i bilden för att se vad som händer. Förmodligen kommer hela bildens utseende att förändras, men testa gärna. En liten passus är att många fotografer som arbetar med digitala bilden använder sig av en neutralt grå bakgrund (eller ett s.k. gråkort. red’s komm.) när dom fotograferar, vilket medför att man lätta kan kompensera för det eventuella färgstick som finns i bilden!


Här har samma foto som använts ovan. MEN denna gång har jag satt en gråpunkt på fiskens buk där jag tror att det skall vara en neutral färg. Som du ser så ändras hela bildens karaktär. Jämför t.ex. bakgrunden (stenarna)!

Rullgardinsmenyn "Kanaler"
I ovanstående exempel har vi bara arbetet med alla tre kanalerna samtidigt. Det finns faktiskt möjligheter att arbeta med en färgkanal i taget, genom att välja denna i rullgardinen som finns längs upp i fönstert "Kurvor". Jag kommer snabbt att gå igenom denna, för detta är ett ganska avancerat sätt att arbeta på, och vi kommer längre fram gå igenom enklare och lika bra metoder för den som inte dagligen arbetar med färgställning!

Vi kan som exempel titta på bilden nedan. Som ni ser så har bilden ett rött stick i sig (man upplever det som om bilden har ett rött skimmer i hela bilden, inga rena färger).

 

Genom att gå in och arbeta enbart i den röda-kanalen, så kan vi "plocka ut rött" ur bilden med hjälp av kurvverktyget. Om det röda sticket är speciellt kraftigt i de ljusa partierna av bilden, kompenserar vi detta genom att plocka ut rött genom att sätta en punkt i det "övre" högra hörnet av kurvan. Men det man samtidigt gör genom att arbeta med kurvor är att man gör bilden mörkare – man släcker den röda kanalen i de ljusare partierna!

Detta gör det hela mer komplicerat, så enligt min uppfattning är detta ingen bra lösning, man skulle lika väl kunna putta ner det blå värdet (bilden blir gulare) och sedan öka samtliga kanaler. Att arbeta med alla kanaler separat är extremt svårt – så vänta med detta till ett senare tillfälle.

Det vi startade med, att man markerar det område i bilden man arbetar med kommer givetvis till använding även här. Om en fisk är för mörk, kan du markera ut denna med hjälp av ditt favoritverktyg, lätta delar av fisken, hela, ta bort färgstick eller öka kontrasten för att få en mer upplevd skärpa. Vill du lyfta fram en del av bilden som har fallit bort kan du även här experimentera dig fram, och prova vad som händer genom att arbeta med kurvor. Men som jag tidigare nämnde ligger oftast felet i hela bilden, och inte i delar av den.

Det vi har lärt oss i denna startdel av kursen, är de viktigaste verktygen som man arbetar med i Photoshop, vilka olika typer av färgrymder man arbetar i och hur man använder det kraftfulla verktyget "Kurvor". Jag tror att det flesta kommer att uppleva sina bilder betydligt snärtigare och med bättre briljans än tidigare. De flesta har väl redan testat att skärpa sin bilden med filter som "Oskarp mask", men med kurvor kan man komma riktigt långt!

Detta var den första delen om att få digitala bilder bättre. Jag hoppas att denna start kommer ge er lite mer möjligheter att lyckas med era bilder.







Om oss Kontakta oss Facebook

Allt innehåll är copyright Fohrman Aquaristik