Arken zoo

Text: Kjell Fohrman

Salamandrar skall hållas i akvaterrarier, men de ställer oftast en del specifika krav som att de trivs bäst om inte vattnet är så varmt och många av dom (se resp. artbeskrivning) skall dessutom ha en viloperiod med lägre temperatur på vintern. Om de hålls och sköts på rätt sätt blir de i regel rätt gamla och det är inte ovanligt att de då kan bli 30 år. Hålls de för varmt och utan att ges en vinterviloperiod (för de som vill ha detta) så växer de väldigt snabbt och blir kortlivade. I likhet med grodorna så har de slemhud och de måste alltid hållas fuktiga. Man skall aldrig ta i dom med torra händer för då finns en risk att de får hudskador.

De är ganska tuffa djur som kan ha rejäla revirstrider och detta kombinerat med att de ser dåligt gör att de kan råka bita av svansen eller ett ben på en annan salamander i akvariet, men detta växer efter en tid ut igen.

<i>Cynops pyrrhogaster</i>Salamanderarterna i släktet Cynops (här C. pyrrhogaster) är väldigt vanliga i
akvarier och de hör också till de allra lättaste att sköta. Foto Torbjörn Einarsson.

Akvariet

Ett lämpligt salamanaderakvarium skall vara så stort att det finns rörelseutrymme för djuren samtidigt som det skall innehålla många gömställen. Gömställen kan skapas med hjälp av rötter, stenar (undvik vassa stenar) och växter. Bottenmaterialet kan med fördel vara sand. Även en del av de ”helakvatiska” arterna bör ha en landdel i akvariet. Vattnet bör hålla samma kvalité som för fiskarna – dvs man bör ha ett bra filter, samt sköta vattenbytena. Däremot är det inte så viktigt med t.ex. pH-värdet som för fiskarna (även om inte vattnet skall vara surt/basiskt). Vattnet skall inte heller vara turbulent. Vattendjupet kan gärna vara minst 15-20 cm och det kan vara olika i olika delar av akvariet. Salamandrar skall hållas kallare än de flesta fiskar och ca. 18 grader är lämpligt (varierar dock mellan olika arter – se resp. artbeskrivning), men det är Ok om de hålls i rumstemperatur (någon eller några få grader över 20) under sommaren. Man skall helst inte ha någon doppvärmare i akvariet. Detta dels eftersom det sällan behövs för temperaturens skull, men också för att dessa kan bränna salamandrarna. Vid beröring så fattar de inte att de blir skadade.

Landdel

Många salamandrar behöver även en landdel (ibland även de helakvatiska) och större delen av denna kan med fördel vara inredd med mossor av olika slag som man bör hålla fuktig så spraya denna dagligen så luftfuktigheten hålls hög. Tänk också på att se till att luftcirkulationen är bra i landdelen eftersom annars risken är stor att det börjar växa mögel. Salamandrar är mycket bra på att klättra (kan klättra på glasväggen) så se till att akvaterrariet är rymningssäkert. Man bör också tänka på att placera värmekällor som belysning utanför akvaterrariet så att djuren inte kan klättra upp och bränna sig.

Det finns färdiga akvaterrarier att köpa, men man kan även bygga om ett vanligt akvarie genom att skapa en landdel med hjälp att tillskuret glas som limmas med silikon. Sluttningen i vattendelen kan skapas med hjälp av sand och stenar.

Om salamandrarna tillbringar det mesta av tiden på land så beror detta oftast på dålig vattenkvalitè.

Fisksällskap

Det kan ofta vara svårt att blanda salamandrar med fiskar eftersom salamandrarna kan äta små fiskar och stora fiskar kan äta salmandrarna. Dessutom är de lite slöa när det gäller att få tag i maten och risken är därför stor att fiskarna äter det mesta av maten om salamandrarna matas i vattnet.

Föda

Salamandrar är inte så kräsna av sig utan på gott och ont brukar de hugga efter allt som rör sig. De är carnivora och lämpligt foder är olika sorter av animaliskt foder som olika maskar (ev. upphackad), insekter, småfisk, gräshoppor, fiskrom, mygglarver, räkor etc. Dessa äts oftast hela så det får inte vara för stora matbitar och om de får i sig en för stor bit kan det leda till förstoppning och att de dör.

Eftersom de brukar hugga efter allt som rör sig och inte har så bra syn kan de skada artfränder och därför är det bäst att mata dom i en matskål på land. Man kan då försöka att hålla fodret i en pincett och vifta med maten framför dem.

Man bör försöka ge djuren en så varierad kost som möjligt och s.k. reptilkalk skall strös över kosten innan matning. De bör dessutom ges vitaminer. Ju kallare det är i akvariet desto mindre äter dom. Normalt räcker det om man matar dom ungefär varannan dag.

Stjärtgroddjurs larver livnär sig av bara anialisk föda till skillnad från de stjärtlösa groddjuren som främst äter detritus.

Fortplantning

Chansen för parning ökar om man håller salamandrarna svalare under någon (några få) månader. Olika arter har olika parningsprocesser men parningen sker oftast genom att hanen simmar efter honan. Honan lägger sedan kontinuerligt ett mindre antal ägg bland växterna. Efter ca. en vecka kläcks sedan äggen  och de klarar sig sedan några dagar utan mat, men behöver sedan mat (helst mycket smått levandefoder). Efter några månader sker sedan metamorfosen och de beger sig upp på land.

Dock det finns många olika arter av salamandrar och beteendet varierar.

<i>Pleurodeles waltl</i>Den stora (kan bli uppåt 30 cm) spanska revbensalamandern Pleurodeles walti är inte så vanlig i akvarium.
I naturen är den hotad pga utdikningar och föroreningar i vattendrag. Foto Göran G. Johansson.

Transport och hantering

Många gånger så har salamandrar mått dåligt efter en transport och det är inte ovanligt att de dör. Ofta beror detta på att när de stressas så utsöndrar de ett giftigt ämne i vattnet och detta ämne ger ”brännskador” på salamandern. Därför skall man vid transport inte använda vatten utan placera dom istället i en påse med fuktig mossa – då brukar det sällan vara några problem.

Däremot så skall larver av salamandrar i regel transporteras i vatten och det finns även en del salamanderarter som mår bättre av att transporteras i vatten och inte i mossa. Om så är fallet anges det i resp. artbeskrivning.

Det gift som vissa salamandrar utsöndrar kan också i viss mån påverka människor. Så använd helst plasthandskar om man behöver ta i dom eller tvätta åtminstone händerna efteråt. Som nämnts ovan skall man inte heller ta i dom med torra händer.

Djurskyddsregler

Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter för hur dessa djur skall hållas och detta anges i L80. L80 kan i sin helhet läsas på denna sida.

För storleken på akvarierna/akvaterrarierna gäller nedanstående min. mått (självklart kan djuren med fördel även hållas i större enheter).

För stjärtgroddjur av halvakvatiska arter gäller dessa mått.

Upp till 10 cm långa: Minsta yta – 0,15 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,02 m2; höjd i landdelen – minst 0,2 m; minsta vattendjup – 0,1 m.
11-15 cm långa: Minsta yta – 0,35 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,05 m2; höjd i landdelen – minst 0,3 m; minsta vattendjup – 0,1 m.
Mer än 15 cm långa: Minsta yta – 0,4 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,07 m2; höjd i landdelen – minst 0,3 m; minsta vattendjup – 0,15 m.
Allmänt:
Längden mäts från nosspetsen till svansspetsen.
Av den minsta tillåtna ytan skall 1/3 vara land och 2/3 vara vatten.

För stjärtgroddjur av helakvatiska arter gäller dessa mått.

Upp till 10 cm långa: Minsta yta – 0,09 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,015 m2; minsta vattendjup – 0,15 m.
11-15 cm långa: Minsta yta – 0,15 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,025 m2; minsta vattendjup – 0,15 m.
16 - 20 cm långa: Minsta yta – 0,25 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,04 m2; minsta vattendjup – 0,2 m.
21 - 40 cm långa: Minsta yta – 0,5 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,085 m2; minsta vattendjup – 0,2 m.
41 - 60 cm långa: Minsta yta – 1,0 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,17 m2; minsta vattendjup – 0,3 m.
Mer än 60 cm långa: Minsta yta – 1,5 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,5 m2; minsta vattendjup – 0,5 m.
Allmänt:
Längden mäts från nosspetsen till svansspetsen.

Det finns ytterligare en del regler om groddjur i L80 och de kan läsas på denna sida (sid 28-29, 44-45 samt 69-76.

Bra hemsidor med info om stjärtgroddjur är http://www.caudata.org/cc/species/caresheets.shtml och http://www.caudata.org/

Länkar till de andra amfibiegrupperna:

Stjärtlösa groddjur (grodor och paddor) – se denna sida

Axolotlar – se denna sida

 

 


.



Om oss Kontakta oss Facebook

Allt innehåll är copyright Fohrman Aquaristik