Bli medlem på Zoopet

Text: Kjell Fohrman

Man brukar skilja mellan grodor och paddor. Det finns flera saker som skiljet dem åt som t.ex. livsmiljön och hudens struktur. Oftast lever grodor i vatten och har slät hud, medan paddor oftast lever på land och har grov hud. Paddorna lägger oftast sina ägg i långa ”snören”, medan grodorna lägger dem i ”klumpar” (en del grodarter kan dock lägga upp äggen i snören som hänger på benen). En annan skillnad är att paddor inte hoppar (eller bara hoppar i liten utsträckning) vilket däremot grodorna gör. En annan är att paddor har vårtigare hud (som håller vattnet bättre) medan grodor har slemhud.

Paddor är inte vanliga inom hobbyn även om vissa arter då och då förekommer. En del arter blir väldigt stora som t.ex. agapaddan som kan bli uppåt 1 kg. Man bör vara försiktig när man handskas med paddor eftersom de har giftkörtlar (en bakom varje öga). Detta gift pressas ut när den känner sig hotad och även så pass stora djur som hundar kan dö av giftet. Dock knappast människor, men vid hantering bör man skydda ögonen (t.ex. med skyddsglasögon). På en del ställen (t.ex. i Australien) har paddor planterats ut och blivit invasiva och därmed ställt till med stora problem i naturen.

<i>Hymenochirus boettgeri</i>Dvärgklogrodan Hymenochirus boettgeri är en helakvatisk art som trivs i ett akvarium. Foto Christian Alfredsson.

Grodor är betydligt vanligare inom hobbyn än paddorna. Det finns grodor som är helakvatiska (t.ex. de s.k. klogrodorna) och som därför inte behöver någon landdel, men de flesta grodarter behöver både en vatten- och en landdel (akvaterrarium). En del grodarter är giftiga som t.ex. Dendrobates-arterna men dessa får sitt gift från myror de äter i naturen och därför är inte de odlade som säljs i handeln speciellt giftiga.

Akvariet

Ett lämpligt grodakvarium skall vara så stort att det finns gott om rörelseutrymme för grodan/grodorna samtidigt som det skall innehålla många gömställen. Gömställen kan skapas med hjälp av rötter, stenar och växter (t.ex. javamossa). Bottenmaterialet kan med fördel vara sand. Även de helakvatiska arterna (som klogrodorna) trivs om det finns en del av akvariet där vattennivån är rejält låg och/eller att man har en bit korkbark som flyter runt i akvariet. Vattnet bör hålla samma kvalité som för fiskarna – dvs man bör ha ett bra filter, samt sköta vattenbytena. Däremot är det inte så viktigt med t.ex. pH-värdet som för fiskarna (även om inte vattnet skall vara surt). Vattnet skall inte heller vara för turbulent. De helakvatiska arterna behöver ett vattendjup på minst 15-20 cm (det kan som sagt vara olika i olika delar av akvariet) medan de som är vatten/land-levande oftast inte behöver mer än 5-15 cm (gärna ett sluttande djup). Bottenmaterialet i vare sig land- eller vattendelen skall bestå av småsten eftersom sådana kan fastna i grodornas munnar.

1392034073_1_Dendrobates-arterna behöver inte så mycket vatten i sitt akvaterrarium som många andra arter gör. Foto Peter Nyman.

Landdel

De flesta grodarter behöver en landdel och för de halvakvatiska arterna skall landdelen vara klart större än vattendelen. Större delen av denna kan med fördel ofta vara inredd med mossor av olika slag som man bör hålla fuktig. Spraya denna dagligen så luftfuktigheten hålls hög. Tänk också på att se till att luftcirkulationen är bra i landdelen eftersom annars risken är stor att det börjar växa mögel. Grodor är också bra på att hoppa och att klättra så se till att akvaterrariet är rymningssäkert. Man bör också tänka på att placera värmekällor som belysning utanför akvaterrariet så att djuren inte kan klättra upp och bränna sig.

Det finns färdiga akvaterrarier att köpa, men man kan även bygga om ett vanligt akvarie genom att skapa en landdel med hjälp att tillskuret glas som limmas med silikon. Sluttningen i vattendelen kan skapas med hjälp av sand och stenar.

Fisksällskap

Det kan ofta vara svårt att blanda grodor med fiskar eftersom grodorna kan äta små fiskar och stora fiskar kan äter grodorna. Dessutom är grodorna lite slöa när det gäller att få tag i maten och risken är stor att fiskarna äter det mesta av maten om de matas i vattnet.

Hantering

Paddor och många grodor är mer eller mindre giftiga Vid hantering av dessa bör man därför ha plasthandskar (för de giftigaste) eller åtminstone se till att tvätta händerna efter att man har handskats med djuren.

Man skall aldrig plocka upp dem med torra händer eftersom deras hud då riskerar att torka ut.

Föda och skötsel

Grodorna är carnivora och äter många olika sorter av foder som olika insekter (ej sådana med hårt skal), daggmaskar, småfisk, gräshoppor, fiskrom, mygglarver, pinkies (bara för stora grodor/paddor). Födan tuggas inte utan sväljs hel så därför är det viktigt att det inte är för stora bitar.

En hel del grodarter tar bara foder som rör sig. Man kan då försöka att hålla fodret i en pincett och vifta med maten framför dem. För de vatten och land-levande arterna är det bästa att mata dem i en matskål. En del grodarter som t.ex. de stora horngrodorna ligger still ”jämnt” och måste därför matas på plats och man måste dessutom då och då flytta på dem för att rengöra gropen.

Man bör försöka ge djuren en så varierad kost som möjligt och s.k. reptilkalk skall strös över kosten innan matning. De bör dessutom ges vitaminer.

Larver av stjärtlösa groddjur livnär sig dock oftast av vegetabilisk föda som detritus (i huvudsak ruttnande växtdelar), men det finns även en del arter vars larver är mer carnivora.

DSC_2981_1_Har man en damm utomhus så brukar det krylla med grodyngel i den på vårkanten. Foto Kjell Fohrman.

Fortplantning

De flesta groddjur lägger sina ägg i vattnet (undantag finns dock). Det är svårt att se könsskillnad när de är små men honorna blir oftast större än hanarna.

Vid befruktningen brukar hanen klättra upp på honan och sedan medan honan lägger äggen så sprutar hanen ut en mjölkaktig vätska som innehåller spermier som befruktar äggen. Detta är en s.k. yttre befruktning men det finns även grodarter som praktiserar inre befruktning där honan plockar upp ett ”spermiepaket” som hanen placerat på en pinne eller liknande.

Djurskyddsregler

Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter för hur dessa djur skall hållas och detta anges i L80. L80 kan i sin helhet läsas på denna sida.

För storleken på akvarierna/akvaterrarierna gäller nedanstående min. mått (självklart kan djuren med fördel även hållas i större enheter).

För stjärtlösa groddjur av halvakvatiska arter gäller dessa mått.

Upp till 5 cm långa: Minsta yta – 0,15 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,02 m2; höjd i landdelen – minst 0,2 m; minsta vattendjup – 0,1 m.
5,5 – 7,5 cm långa: Minsta yta – 0,35 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,05 m2; höjd i landdelen – minst 0,3 m; minsta vattendjup – 0,1 m.
Mer än 7,5 cm långa: Minsta yta – 0,4 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,07 m2; höjd i landdelen – minst 0,3 m; minsta vattendjup – 0,15 m.
Allmänt:
Längden mäts från nosspetsen till ryggslutet.
Av den minsta tillåtna ytan skall 1/3 vara land och 2/3 vara vatten.

För stjärtlösa groddjur av helakvatiska arter gäller dessa mått.

Upp till 5 cm långa: Minsta yta – 0,09 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,015 m2; minsta vattendjup – 0,15 m.
5,5 7,5 cm långa: Minsta yta – 0,15 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,025 m2; minsta vattendjup – 0,15 m.
8 - 10 cm långa: Minsta yta – 0,25 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,04 m2; minsta vattendjup – 0,2 m.
10,5 - 20 cm långa: Minsta yta – 0,5 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,085 m2; minsta vattendjup – 0,2 m.
20,5 - 30 cm långa: Minsta yta – 1,0 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,17 m2; minsta vattendjup – 0,3 m.
Mer än 30 cm långa: Minsta yta – 1,5 m2; minsta yta per djur vid grupphållning – 0,5 m2; minsta vattendjup – 0,5 m.
Allmänt:
Längden mäts från nosspetsen till ryggslutet.

Det finns ytterligare en del regler om groddjur i L80 och de kan läsas på denna sida (sid 28-29, 44-45 samt 69-76.

Bra hemsidor med info om stjärtlösa groddjur är http://aquaticfrogs.tripod.com/index.html samt http://www.terrariedjur.se/?page=caresheet&sub=amphibians

Länkar till de andra amfibiegrupperna:

Stjärtgroddjur (salamandrar) – se denna sida

Axolotlar – se denna sida

 


.

Kalendern

Vill din förening ha med något evenemang - maila kjell@zoopet.com



Akvariet

Curilenquer ett sydamerikanskt diskuskar

Lido 120L

Regnbågar 450l



Om oss Kontakta oss Facebook

Allt innehåll är copyright Fohrman Aquaristik