Kött och allätare. I sin naturliga miljö äter den små ryggradslösa djur och detrit som den främst hittar i bottenmaterialet. Äter i akvarium levande och fryst foder, men det kan gärna varieras med vanligt torrfoder.
I deras naturliga miljö återfinns arten ofta i relativt stillastående vatten där det finns mycket växter.
Zebraacaran är en parbildande substratruvare som oftast leker i en grotta, men kan även leka på en slät sten eller rot. Äggen kläcks efter 2-3 dygn, efter ytterligare 8-10 dygn är ynglen frisimmande. Honan försvarar sedan avkomman mycket aggressivt. Antalet yngel kan uppgå till 250-300 st.
Arten är normalt bara svagt revirhävdande även om den vid leken är revirhävdande. Dock är problemet istället att honan efter att ynglen har kläckts är extremt aggressiv och det även mot hanen. Därför behöver arten ha ett relativt stort akvarium trots att den normalt är fredlig och dessutom relativt liten.
Akvariet skall innehålla många gömställen i form av rötter, stenar och växter. Akvariet skall vara ganska tätt planterat, även om det också skall ha en fri simyta. Dämpad belysningen (gärna med hjälp av växter) är en fördel. Vattencirkulationen skall inte vara för kraftig. Den kan hållas ihop med t.ex. en del tetror, malar, mycket små gäddciklider etc.
Hanarna är något längre än honorna samt har förlängda anal- och bröstfenor, markeringar på gällocket samt har klarare färger.
