Poecilia Scandinavia

Text: Kjell Fohrman

Den djurskyddslagstiftning som tidigare enbart har gällt för affärer omfattar nu även privatpersoner.
Nedan listar vi vilka regler som gäller för akvariefisk (regler finns också för andra djurgrupper (dessa är mer omfattande än för fisk), men dessa behandlas inte här). Dessutom kommenterar jag vad de olika punkterna enligt min mening innebär i praktiken. Den kursiva texten nedan är ett sammandrag av lagtexten och den har gjorts av djurskyddsmyndigheten själv.

Djurskyddsregler för akvariefiskar
Djurskyddslagen gäller alla djur som hålls av människor, vilket innebär att de akvariefiskar vi håller för sällskap och hobby också omfattas. Djurskyddslagens mest grundläggande bestämmelse är att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö, på ett sätt som främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.  Den här texten är en sammanfattning av de viktigaste reglerna som finns i: • Djurskyddslagen (SFS 1988:534) • Djurskyddsförordning (SFS 1988:539) • Föreskrifter om ändring i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:16) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby; (DFS 2005:8) Texten som följer är inte en fullständig redovisning av författningarna ovan utan belyser de vanligaste fallen och frågorna. Fullständiga författningar finns att hitta på Djurskyddsmyndighetens hemsida.

Foder
Fiskar ska utfodras med ett foder som är anpassat för arten. Fodermängden ska anpassas så att fiskarna varken blir för kraftiga eller för magra.
Min kommentar:
Låter på papperet bra, men är i praktiken omöjligt att kontrollera. Trots att jag har 30 års erfarenhet av akvariefisk på både hobby- och professionell nivå, anser jag att det vore svårt (annat än i undantagsfall) att vid en inspektion kunna avgöra om fiskarna har getts rätt foder i lagom mängd. Hur skall då kommunens kontrollanter (som oftast inte har någon som helst erfarenhet av akvariefiskar) kunna avgöra om fiskarna sköts rätt. Tanken är dock god.

Miljö
Kvalitén på det vatten fiskarna hålls i är mycket viktig. Ph-värde, salthalt och vattentemperatur måste anpassas efter art och antal fiskar. Även tekniska hjälpmedel som luftpumpar och reningsanläggningar måste anpassas efter fiskarten och antalet fiskar. Kvalitén på vattnet ska vara stabil och plötsliga förändringar ska undvikas.
Min kommentar: Låter också vettigt på papperet bra och är i alla fall möjligt att kontrollera om nu kommunens kontrollanter känner till lämpligt pH-värde, lämplig salthalt och lämplig temperatur samt vilka ”tekniska hjälpmedel” som är lämpliga för resp. art. Tyvärr är de dock inte alls insatta i detta.
Betydligt viktigare än pH-värdet för stunden, vore att ta fasta på kravet på att ”kvaliten på vattnet skall vara stabilt och plötsliga förändringar skall undvikas”. Detta skulle de kunna göra genom att ange gränsvärden för t.ex. nitrit, syrehalt, ammoniak, KH och ev. nitrat för vissa arter. En sådan kontroll vore betydligt enklare att genomföra (för en icke akvariefiskexpert) istället för de som saker som nu anges, samtidigt som de ur djurskyddsynpunkt är betydligt viktigare.

Minsta utrymme
Vattenvolymen i ett akvarium bör inte vara mindre än 40 liter. Akvariets volym, yta och djup ska vara anpassat efter fiskarnas storlek, antal och beteende.
Min kommentar: 40 liters "regeln" är fullkomligt tossig även om den möjligen har skrivits i alla välmening. Alla fiskarter kräver ett visst utrymme (satt i relation till deras storlek och beteende) – detta gör att det för en art är helt tillräckligt med ett 30-liters akvarium medan det för andra kan krävas ett akvarium på flera tusen liter. Visst nämns också att ”akvariets volym, yta och djup” skall vara anpassat efter fiskarna men praktisk erfarenhet utefter hur det fungerar i akvarieaffärerna idag (där denna lag har gällt i flera år redan) så är ”40-liters regeln” det enda som kontrolleras och inte alls det sistnämnda (vilket inte är så konstigt eftersom kontrollanterna nästan alltid inte kan något om akvariefisk).
Idag är de s.k. nano-akvarierna mycket populära. Dessa små akvarier utmärks av bra integrerad belysning, samt framförallt av fantastiskt effektiva filter, vilket gör att dessa akvarier är något av det bästa som har hänt akvariehobbyn de senaste åren. Detta eftersom de genom sin vettiga konstruktion har inneburit en klar förbättring ur djurskyddssynpunkt (fiskarna lever längre och trivs bättre). I ett slag så förbjuds nu fiskhållning i dessa akvarier och djurskyddet tar nu återigen ett steg bakåt. Någon menar kanske att då är det väl bara att tillverka lite större nanokar (41 liter), men dessvärre är det inte så enkelt. Anledningen till detta är att dessa akvarier är rätt dyra i tillverkning och det krävs mycket stora produktionsserier för att priset skall kunna hållas nere och Sverige är en för liten marknad för att det skall vara lönsamt att satsa på en tillverkning speciellt för Sverige.
Nu står det ju också ”bör” i lagstiftningen och på en direkt fråga på detta så svarade Ernst Mehnert (ansvarig för dessa frågor på Jordbruksverket) skriftligen på detta enligt nedan:
Fråga: Eftersom det handlar om just "allmänna råd" och uttrycket "bör" används, kan det rimligen inte anses som tvingande, men önskvärt från myndigheten att dessa kriterier uppfylls. Korrekt tolkning?
SvarRent juridiskt är det så men i det praktiska djurskyddsarbetet är det värdefullt att ha dessa måttkrav vid en bedömning där även andra faktorer invägs.

Så kort och gott, rent juridiskt så är denna "lag" inte något tvång.

Inredning För att må bra behöver fiskar möjlighet att gömma sig och söka skydd. Därför måste minst en sida av akvariet vara insynsskyddat. Även inredningen i akvariet ska medverka till att ge fiskarna skydd. Akvariet ska innehålla bottenmaterial och inredning som motsvarar det som finns i fiskartens naturliga miljö.
Min kommentar:
Olika arter har olika behov. Vissa behöver skydd i olika utsträckning för att känna sig trygga, vissa behöver inte det. I naturen lever en fiskart helt annorlunda än i ett akvarium och stressas därför av helt andra saker i akvariet än i naturen. I naturen finns predatorer (rovfiskar och andra rovdjur) och därför återfinns där många fiskar t.ex. över slam- och dybotten där de snabbt kan söka skydd. Att ha ett sådant bottenmaterial i akvariet är inte bara onödigt (i akvariet har man förhoppningsvis inga predatorer) utan direkt skadligt eftersom det försämrar vattenkvalitén och tillsynen i akvariet.
Denna lagstiftning har dock gällt för akvarieaffärer i flera år utan att kontrollanterna där har brytt sig om vad som står, så som tur är så kommer de säkert även att strunta i denna lag även för privatpersoner.

Klotformade akvarier
Grundregeln är att fiskar inte får hållas i klotformade akvarier. Anledningen är att det är svårt att uppfylla fiskarnas krav på volym, syresättning och inredning i dessa. Ett akvarium syresätts naturligt genom vattenytan. I ett klotformigt akvarium blir vattenytan för liten för att syresättningen ska fungera naturligt och därför uppstår lätt syrebrist i vattnet. Klotformade akvarier placeras ofta centralt i ett rum och därmed är ingen sida skyddad från insyn. Detta kan kompenseras genom att inredning i akvariet skyddar mot insyn, men eftersom klotformade akvarier har liten volym är det svårt att få plats med en inredning som verkligen ger fiskarna skydd.
Min kommentar: Jag är väl ingen större anhängare av klotformade akvarier om man säger så, men inte desto mindre så finns det finns trots allt ”kupor” med bra integrerade filtersystem, det finns fiskar som inte är så syrekrävande, det finns rejält stora kupor (50-60 liter), det finns fiskar som inte behöver skydd och om dessa krav uppfylls så kan jag inte se några större problem att hålla ”lämpliga” fiskar i kupor.
Dock eftersom ”kuporna” ger hobbyn dåligt rykte och de som håller sådana ofta ”hånas”. Ibland med rätt (för stora fiskar hålls ibland i kupor), men väldigt ofta orättfärdigt av okunniga personer som ser mer till ”formen” än till djurskyddet”, så kan jag se det som positivt att de försvinner. Inte så viktigt ur djurskyddssynpunkt, men det gör förhoppningsvis att mycket meningslöst struntprat försvinner från olika forum och akvariehobbyns status blir lite högre.

Gruppsammansättning
Olika fiskarter har olika beteenden. Fiskarter som normalt lever i stim bör hållas tillsammans med fiskar av samma art. Om en fisk blir stressad av eller visar aggressivitet mot andra fiskar måste vi som djurhållare och agera för att stressen och aggressionen ska upphöra.
Min kommentar: Låter ju som sagt bra och detta är väl något som vi alla strävar efter att följa, men blir mest tomma ord eftersom inte kontrollanterna inte har någon kunskap för att kunna kontrollera.

Sjuka fiskar
Om fiskar i ett akvarium visar tecken på ohälsa, ska nödvändiga åtgärder vidtas snarast.
Min kommentar:
Jodå, låter också bra, men frågan är ju vad som är ”nödvändiga åtgärder”. Även experter med mångårig erfarenhet har ju olika åsikter om vad som är ”nödvändiga åtgärder”.

Tillståndskrav
Den som driver en yrkesmässig verksamhet med fiskar eller den som upplåter, förvarar eller utfodrar andras fisk i större omfattning behöver tillstånd från kommunen. En verksamhet är av större omfattning då den bedrivs med sex eller fler akvarier. Mer om tillstånd för verksamhet enligt § 16 djurskyddslagen kan du läsa på Djurskyddsmyndighetens hemsida.
Min k
ommentar:
Ett tillstånd innebär att man får ett krav på sig att lokalen skall se ut på ett visst sätt och att man årligen skall kontrolleras (detta kostar ca. 2.000 kr/år – kostnaden varierar mellan olika kommuner).
I praktiken så drabbar denna regel dock inte privatpersoner (som ju inte bedriver någon yrkesmässig verksamhet) om man inte sköter andras akvarier (om de är 6 eller fler) eller har leasingakvarier, akvarier placerade i skolor etc. (även här är det OK med 5 eller färre).

Kontroll av lagen
Kommunen är den myndighet som ansvarar för att den lokala kontrollen av djurskyddslagen. Kontrollerna utförs av den lokala djurskyddsinspektören som vanligen är anställd på kommunens miljö och hälsoskyddskontor eller motsvarande. På regional nivå är det länsstyrelsen som ansvarar för kontrollen av djurskyddslagen.
Min kommentar: Kan vara bra att veta om man vill ha reda på vem som ansvarar för kontrollen på resp. ort.

Min sammanfattning:
Det är bra att det finns en lag som tar upp djurskydd för akvariefiskar. Det vore ännu bättre om det vore en lag som förbättrade djurskyddet och även gav de som skall utföra denna kontroll ett ”redskap” så att de skulle kunna klara av sin uppgift.
I stort sett kan man säga att lagen i praktiken för privatpersoner innebär att det enda som kommer att kontrolleras är huruvida ens akvarium är att man inte har ett klotformat akvarium (självklart förutsatt att man inte har akvarier där det ligger döda och halvdöda fiskar överallt). Allt annat i lagstiftningen är bara ord som ingen kommer att kunna kontrollera.
Så bortsett från detta kan man bortse från lagen och om man vill ge sina fiskar en bra miljö och därmed ett bra liv (vilket förhoppningsvis alla som läser Zoopet vill) är det betydligt bättre om man följer de rekommendationer för resp. art som anges i Zoopets artbeskrivningar.

 







Om oss Kontakta oss Facebook

Allt innehåll är copyright Fohrman Aquaristik