Neocaridina davidi var. bloody Mary

Herbivor (växtätare – främst alger) och omnivor (allätare). I akvarium är de inte så kräsna utan äter foderrester, flingfoder (grönfoder), maltabletter, granulat, växtdelar, exkrementer från fisk, smått fryst foder, spenat etc.. Håller man dem i akvarier med fisk behöver de inte utfodras i någon större utsträckning – de tar också en del alger. En viktig beståndsdel i dieten är också döda bruna blad.
Arten är lättodlad och honorna bär 20-40 ägg i ca. 30-35 dygn. Avkomman är fullt utvecklade när de föds. Färgen hos denna art är intensivt röd och den har en mycket jämn röd färg. Ju äldre de blir desto intensivare röd får dom.
Arten är fredlig och rör inte sin egen avkomma. Man kan hålla dem i akvarium ihop med små och fredliga fiskar. Snäckor är också bra sällskap. Man bör helst skaffa minst 10 räkor. Den är något känslig mot höga nitrathalter, samt koppar i vattnet.
Ett lämpligt akvarium kan gärna innehålla en hel del finbladiga växter som Ceratophyllum, Najas, javamossa etc.
Honorna är oftast något längre och rundare än hanarna.
Man skall inte hålla denna avelsform tillsammans andra Neocaridina/Paracaridina-arter eftersom korsningsrisken då är mycket stor.

Denna ”art” är en avelsform, men det finns olika åsikter om ursprunget för denna art. En del menar att den är framodlad/mutation av chokladräkan (som brukar placeras i släktet Paracaridina), medan andra menar att den är en speciellt urvalsodlad/mutation av de s.k. körsbärsräkorna (Neocaridina davidi). Skillnaden mellan Bloody Mary resp. de rödaste körsbärsräkorna är att de senare har ett relativt ljust rött mer ogenomskinlig skal, medan Bloody Mary-räkornas skal har en röd genomskinlig färg samt att den underliggande vävnaden i exoskelettet även den har en blodröd färg. Detta gör att den senare har en djupare och intensivare röd färg. Det skall dock sägas att det även finns motstridiga åsikter i denna fråga.