Text och foto (om ej annat anges): Kjell Fohrman
Många tror att det är fritt fram att importera akvariefisk om man är privatperson. Så är inte fallet och det finns t.o.m. regler som reglerar handeln även inom EU.
En del tycker att man skall strunta i dessa regler vilket självklart är helt fel.
1/ Reglerna är till för att bevara olika arter och förhindra handel med utrotningshotade djur.
2/ Reglerna är till för att förhindra att vissa fisksjukdomar som kan spridas till vår egen fauna kommer in i Sverige.
3/ Ibland kan en del av reglerna verka vara korkade och de är ibland skrivna på ett sådant sätt att de mest verkar vara tillkomna för att fylla ett byråkratiskt ändamål och inte till fiskarnas bästa. Detta till trots skall man följa dem, eftersom risken annars är stor att myndigheterna ytterligare skärper lagstiftning.
4/ För sin egen skull skall man också undvika att bryta mot lagen eftersom efterföljden om man åker fast är dryga böter.
SJV bakom reglerna
Många har undrat vilka regler som gäller för att kunna ta in akvariefisk i Sverige. Nedan kommer vi lite kortfattat att gå igenom detta.
Hela regelverket hittar man på Statens Jordbruksverks webbplats www.sjv.se
Reglerna skiljer sig en hel del åt beroende på om importen sker från ett EU-land eller ett icke EU-land.
Allmänna regler
Följande regler gäller alltid.
1. Att fiskarna endast skall användas för akvarieändamål.
2. Att fiskarna inte används som betesfisk eller utplanteras i vattendrag eller utomhusdammar.
3. Att fiskarna inte tillhör någon art som är upptagen i bilagorna till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Washington-konventionen, CITES).
4. Att fiskarna inte tillhör någon av följande arter:
a) Fiskarter som förekommer naturligt i svenska vattendrag såsom löja, abborre, ål, mal m.fl.
b) Exotiska fiskarter som odlas för utplantering i svenska vattendrag t ex gräskarp (Ctenopharyngodon idella).
c) Karp (Cyprinus carpio) inklusive alla dess kulturformer såsom koikarp, spegelkarp m.fl. och Guldid (Leucisus idus).
d) Arter som kan fortplanta sig i vilt tillstånd i Sverige.
Försäkran
För införsel av all akvariefisk krävs en försäkran som kan rekvireras från Jordbruksverket. Du kan också hämta hem den från deras webbsida. Gå in på - Djur och Veterinärfrågor - In- och utförsel av djur och djurprodukter - akvariefisk - försäkran.
Vid införsel från land inom EU skall försäkran skickas till Statens jordbruksverk, Smittskyddsenheten, 551 82 Jönköping inom fem dagar från införseltillfället.
Vid införsel från land utanför EU skall försäkran lämnas samtidigt med att tulldeklaration lämnas till tullmyndigheten på gränskontrollstationen. Tullmyndigheten vidarebefordrar sedan försäkran till Jordbruksverket.
Gränskontroll - utanför EU
Det är betydligt krångligare att ta in fisk från icke - EU länder.
Det är en fördel, men inte nödvändigt, om man har med sig ett veterinärintyg från exportörslandet. I regel fixar den du köper fiskarna av detta men du får betala själv. Kostnaden varierar från land till land från 250 till 1 000 kr.
Sedan måste dock fiskarna ovillkorligen besiktigas av gränskontrollveterinären i det FÖRSTA EU-land du kommer till. Du måste också anmäla införseln till denne minst 1 arbetsdag (gärna fler) i förväg. Detta innebär att fiskarna skall besiktigas även om du har med dem som handbagage och mellanlandningen i ett EU-land bara varar 1-2 timmar. Det kan vara svårt att hinna med en besiktning. Man kan dock begära att den fysiska besiktningen görs i mottagande land. Detta bör man dock ha ordnat i förväg.
Veterinären gör sedan en besiktning. Viktigt är att införsel endast får ske via en gränskontrollstation som är godkänd för levande djur. I dag är följande svenska gränskontrollstationer godkända - Göteborgs hamn + Landvetters och Arlanda flygplats. Besiktningen är också förknippad med en avgift, någon tusenlapp under kontorstid och ca. 1 500-2.000 kr efter kontorstid.
Anmälan om införsel vid import från EU
Det är betydligt enklare att ta in fisk från ett EU-land. Här räcker det att anmäla införseln till tullmyndigheten vid gränspassagen. Dessutom tillkommer "försäkran" enligt ovan.
Övrigt
Nämnas kan också att Norge betraktas som ett EU-land i detta sammanhang och att ovanstående regler gäller oavsett kvantiteten fisk man för in och oavsett om man har en firma eller är privatperson.
 | |
| Alla störar kräver CITES-tillstånd för att få importeras. Fotot visar Acipenser ruthenus som odlas i mängder i Europa, men ändå är CITES-listad. | |
CITES
Under punkt 3 på allmänna regler anges att fiskarna som införs inte får vara upptagna på CITES-listan. Denna regel gäller både för vildfångad och odlad fisk. En del arter som är B-listade kan få införas, det krävs dock speciellt tillstånd.
Det är ganska få akvariefiskar som finns upptagna här. Nämnas kan dock Scleropages formosus (asiatisk arowana), Arapaima gigas, Probarbus jullieni (sjurandad barb), Caecobarbus geertsii (afrikansk grottbarb), Pangasianodon gigas (Jätte Mekongmal) dessutom är samtliga störar i gruppen Acipenseriformes upptagna. Detta innebär att den relativt populära Acipenser ruthenus och Polyodon spathula inte kan importeras utan särskilt tillstånd trots att de i en del EU-länder odlas i mycket stora mängder. Saltvattensakvaristen bör tänka på att ett mycket stort antal evertebrater finns upptagna.
