Tropheus - mina erfarenheter

Tropheus - mina erfarenheter

Text och foto (om ej annat anges): Christian Alfredsson


Text: Christian Alfredsson

Tropheus trollbinder många av oss. De har ett beteende som är uppskattat av många. De är ofta energiska och aggressiva fiskar. En tjusning är att för att de ska färga snyggt i grupp måste man ge dem optimala förhållanden. Min första kontakt var en bild i tidskriften Akvariet, det var en hink med Tropheus duboisi fotad ovanifrån. Redan på basen av den svartvita bilden visste jag att jag var tvungen att ha dessa. Här kommer mina tips om hur jag lyckats bra att hålla dem.

Tropheus duboisi från Maswa, ett yngel med underbart vackra prickar. Kommer den från Maswa får den ett gult band som vuxen. Foto: Ad Konings

 

I början var det inte helt lätt att få tag i dem. Ofta var det så att det fanns några enstaka av en sort i en akvarieaffär och dessutom var de dyra. Jag kommer ihåg att man blandade många sorter i samma akvarium. Det kunde vara sex till sju olika sorters Tropheus. Detta gjorde man för att sprida ut aggressioner. På den tiden hade jag alltid en mobbad fisk, och när den dog fick en annan ny ta över rollen. Utvecklingen har gått långt sedan början på 90-talet och nu kan du få tag i vad du vill och nästan när du vill. Det ger dig som Tropheus-ägare helt andra möjligheter att hålla fisken och att odla den.

Tropheus duboisi, Maswa och Tropheus moorii ”tanzania murago” är de två arter som har status ”Critically Endangered” enligt CARES Fish Preservation Program. Dem bör du undvika att beställa som vildfångade. Däremot är det bra om du odlar på dem om du redan har dem och anmäler dig till CARES program - http://caresforfish.org/.

Tropheus som kallas Ilangi i folkmun ska man inte köpa som viltfångad. Som ni ser på bilden är den en av de absolut vackraste om den trivs. Det är tyvärr också en art som är lite svårare att odla. Foto: Ad Konings.

 

Vatten

Tanganyikasjön har bra vattenkvalité. De flesta Tropheus lever i övre regionen där vattnet är syrerikt. Det innebär att man behöver ha bra rening, rätt vattenvärde samt ett filter som ger syrerikt vatten.

Dessa vattenvärden är det i Tanganyikasjön:

  • Ytvattentemperatur: 24-27,5 ºC
  • pH: 8,8-9,3
  • Konduktivitet: 550-600 µS/cm
  • Nitrit: 0
  • Ammoniak: 0
  • Nitrat: <20 ppm

För att uppnå liknande i mina akvarier tillsätter jag bikarbonat vid vattenbyten. Inredningen består av korallsand och faxe-sten som buffrar hårdheten. Bikarbonat kan inte höja pH-värdet över 8,3 så det går inte att överdosera. Använd ett par matskedar per 100 liter samt tillsätt vid varje vattenbyte. Detta gäller mitt vatten som har pH 7,0 som grund. Du kan behöva tillsätta mer eller mindre. Mät pH-värdet så det ligger rätt, du måste över 7,5 för att hålla Tropheus så de trivs.

Om inte vattnet är perfekt och det är rent så färgar inte fiskarna bra. Tropheus kräver mycket av sin ägare. Bra filter är viktigt för att lyckas. På bilden är det en Tropheus sp. 'red', Chimba. Foto: Ad Konings.

 

Filter

Min rekommendation är att ha två typer av filter till ditt akvarium. Det första filtret behöver ge akvariet god vattencirkulation samt ta bort smuts rent mekaniskt. Ett exempel på ett sådant klassiskt filter är Eheim 2252. Placera det så ytvattnet cirkulerar rejält.

Det andra filtret är ett droppfilter. Det är helt oslagbart när det gäller att skapa syrerikt vatten. Det går ut på att man pumpar upp vatten ovanför akvariet i en låda/rör. Överst har man en platta med många hål i som fördelar ut vattnet. Under den har man biobollar och längst ner hål för att leda tillbaka vattnet till akvariet. Man kan med fördel placera det framför pumpen som cirkulerar vattnet.

Ett annat mycket bra alternativ är att göra som man ofta gör när man har ett saltvattensakvarium, placera en sump under akvariet och i den placera reningen. Du kan då gömma all teknik snyggt.

Filter kan aldrig ersätta vattenbyten.

Vattenbyten

Du måste byta vatten när du har Tropheus. 30 % varje vecka är en rekommendation. Detta kan du inte hoppa över för då trivs de inte lika bra. Om du inte byter vatten har jag noterat följande:

  • Leker inte lika mycket, eller inte alls.
  • Färgar inte ut. Speciellt hos moorii-arter och de röda sorterna. På Tropheus duboisi är huvudet blått, det blå avtar om vattenkvalitén är sämre.
  • Växer sämre.
  • Hanar blir inte lika aktiva i sitt uppvaktande, mycket mindre energi i hela gruppen.

Det är en mycket bra idé att ha ett kolfilter på inkommande vatten. Det finns enkla kolfilter man sätter mellan två slangar. Det fungerar superbra och är billigt. Kolet fungerar i och för sig bara några dagar, men jag tror ändå på effekten. Kjell rekommenderar annat filtermaterial som är effektivare.

Köpa fiskar

När du köper fiskar rekommenderar jag att du köper alla fiskar du ska ha till akvariet med en gång. Köp bara en sort till akvariet då Tropheus lätt kan korsa sig. När jag köper små brukar jag köpa 40-50 stycken. När jag köper fullvuxna är det nästan alltid 30 stycken. Fördelen med att köpa vuxna är att man kan få en bra könsfördelning. Ibland erbjuder affärer 10 hanar plus 20 honor vilket är en trevlig fördelning, men ofta får man nöja sig med 1+1. Om det är fler hanar än honor bör man undvika dem eller göra en bra deal på hela gruppen.

Att köpa viltfångad fisk och importera dem själv kan innebära en stor risk. I detta fallet hade jag köpt 50 st och de var nästan ett dygn försenade. Många var redan döda och alla låg ner så här. Foto: Christian Alfredsson

 

Jag lyckades rädda ett 30-tal men som ni ser på bilden var de magra och medtagna. Foto: Christian Alfredsson.

 

Belöningen kom något år senare när de började färga ut så här vackert! Denna art kräver perfekta vattenvärden. Tropheus moorii, Chaitica är en skönhet. Foto: Christian Alfredsson

 

En annan metod är att köpa få, till exempel en hane och tre honor. Du behöver då anpassa akvariet med många grottor som honor kan gömma sig i. Det är även bra att du har andra fiskar från Tanganyikasjön som har samma mat på menyn. Jag har provat detta med Tropheus duboisi framförallt är det en tuffare art kanske det inte funka, men det beror helt på hur stort kar du har och vilka andra fiskar du har i det.

Man ser att fiskarna man köper är bra om de är väldigt aktiva. Huvudet får inte vara insjunket i pannan, för då äter de troligen dåligt och är undernärda. De ska helt enkelt vara välbyggda. Undvik grupper om någon individ står stilla och gungar utan att röra sig. Om de inte äter är det ett bekymmer. Tropheus ska kasta sig över maten, intensivt.

Jag kompletterar aldrig med nya fiskar av samma art i en befintlig grupp då jag sällan haft framgång med det. Det som gått bra har varit mindre fiskar av samma art eller att jag slagit ihop två grupper jag haft. Den ena har då alltid varit Tropheus dubosi på grund av korsningsrisken. Om du ska försöka komplettera behöver du dels ha dem i karantän och mata igång dem, och dels behöver du sammanföra dem i ett akvarium med inredning ingen av grupperna känner igen.

De bör gå i grupp och enbart i artakvarium. Det är ganska unga Tropheus sp. 'red', Kachese på bilden och på artbeskrivninge har vi en äldre hane. Foto: Christian Alfredsson

 

Akvariet

Ju större akvarium desto bättre är det. Det minsta för en grupp är det klassiska 375-litersakvariet som är 150 x 50 x 50 cm. I vårt artregister står det 150 cm långt på de flesta arterna. Det viktigaste är en stor bottenyta.

Störst framgång har jag haft med ett akvarium på 250 x 70 x 70 cm inrett med mycket stenar och två stora grupper av Tropheus duboisi och Tropheus sp. Ikola.

För det mesta har jag grupper i akvarier som är två meter långa och 60 centimeter djupa.

Inredning

Inredningen i akvariet är upp till dig. Själv använder jag Back to Natures Slimline som är en tunn bakgrund. Det tar lite vattenvolym och samtidigt känner sig fiskarna trygga med en bergvägg. De vågar då vara i alla ytskikt. Jag använder ofta konstgjorda stenar, en eller flera. Dessutom har jag ett par faxestenar, som är kalkhaltiga, i varje akvarium.

Som bottenmaterial använder jag korallsand då det påverkar vattenvärdena positivt. Dessutom blir akvariet ljust och färgerna på fisken upplevs bättre. Har du mörk akvariesand med mörk inredning kommer du att se mörkare fiskar. När man tittar på bilder från Tanganyikasjön ser man  inte vit sand utan snarare ljus vanlig sand. Jag har under åren provat många storlekar men tycker en millimeter sand fungerar absolut bäst.

Det är viktigt att se till att man byggt inredningen så att smuts inte samlas på något ställe utan tas upp av filtret. Ofta ser man att odlare bara har enstaka stenar just för detta. Vill du ha mycket sten måste du se till att cirkulationen gör så inget avfall blir liggande.

Sjukdomar

Jag har själv inte så mycket erfarenhet av sjukdomar. Sköter man allt bra blir de inte sjuka så lätt. Bra vatten och rätt mat är viktigt för att undvika problem. Ofta beror problemen på inkörningsproblem eller på att fiskar inte kommer igång att äta riktigt.

En fisk kan bli mobbad och biten av de andra i gruppen och det är så jag förlorat mest fiskar. Har man dem inte tillräckligt tätt kan någon hane ta över och bli riktigt elak. Det hjälper oftast inte att plocka ut den elake hanen för då tar en annan över. I dessa situationer är det bra att ha ett gäng med Tropheus duboisi till hands, då dessa går att blanda med alla andra arter. Utöka gruppen med ett gäng av dessa för att lugna ner det hela.

Lek

Tropheus är alla munruvare, det betyder at honan tar upp de befruktade äggen i munnen och har ägg/yngel där i fyra till fem veckor. Två vanliga metoder bland odlare är att låta honan behålla ynglen och flytta henne till yngelkar, det andra valet är att man håller koll på antal dagar och tömmer honan på yngel eller ägg.

Hanen håller ett revir som han försvarar intensivt. Han vibrerar och försöker locka honan till reviret. Ibland gräver han en liten grop i sanden och då gärna nära en sten. Honan och hanen vibrerar och snurrar runt varandra, varvid honan lägger ägg som hanen befruktar. Hon tar snabbt upp dem i munnen. Det vanligaste är att de får 6-15 yngel, men min kompis hade en hona som fick en kull på 20 yngel. De stora äggen kläcks efter ungefär fyra dagar. Efter fyra veckor är det lagom att flytta henne till ett yngelkar så hon kan spotta själv. Hon kommer inte att äta sina yngel. De yngel som kommer ut är nästan en centimeter stora och kan direkt matas med smulat flingfoder.

 

Hanen lockar honan genom att skaka och snurra runt. Foto: Christian Alfredsson.

 

Honan lägger ägg som hanen befruktar. Hon tar snabbt upp dem i munnen. Alla Tropheus är munruvare. Foto: Christian Alfredsson

 

Honan får en rejäl hakpåse efter lek. Den går ner efter något dygn för att sakta växa igen i takt med att äggen bli yngel och växer. Foto: Christian Alfredsson

 

Vill man tömma honan på ägg måste man ha en äggkläckare. Fördelen är att man får fram fler yngel och honan hinner inte magra något, men det känns ganska onaturligt. En del väntar tills ynglen är fullt utvecklade och tömmer försiktigt honan genom att hålla upp munnen med en nagel.

Jag föredrar att de får spotta i karet som de är i, men då får det inte finnas andra fiskar än Tropheus i karet och det måste finnas många gömställen. Inte så många yngel klarar sig i kullarna, men de som klarar sig blir accepterade av gruppen och får jobba upp sig i hierarkin.

Yngel växer snabbt om de får mat ofta och det är rent vatten. Jag använder en foderautomat som ger finkrossade spirulinaflingor fyra gånger om dagen. Dessutom matar jag manuellt då och då.

Foder

Magen är känslig mot fel foder hos Tropheus. De har ett tarmsystem som är betydligt längre än hos fiskar som inte är herbivora (vegetarianer). Jag har under åren provat mig fram och dessa foder har jag haft bäst framgång med.

  • Räkmix med 2/3 ärtor
  • Spirulinaflingor
  • Pellets, Hikari Excel. Dessa blötläggs först. Detta är också den mat som funkat absolut bäst.
  • Northfin Veggie

Jag matar vuxna precis som yngel. Alla akvarier har en foderautomat som ger lite mat fyra gånger om dagen. Till detta matar jag med räkmix eller pellets en gång om dagen och då får de lite mer.

När jag köper en ny grupp är det viktigt att inte mata för mycket i början. Mata lite och ofta. Jag skulle kunna påstå väldigt lite. En inkörd grupp får säkert tio gånger mer mat än om samma grupp var ny.

Sammanfattning

Är du en akvarist som gillar rutiner är Tropheus din fisk. De kräver mat och vattenbyte rutinmässigt. Belöningen är energiska och vackra fiskar.

Red Bishop är en ny framavlad variant som inte finns i naturen. En vacker fisk som är riktigt svår att få yngel av. Ju äldre de blir ju mer röda blir det. Foto: Christian Alfredsson.

 




Första sidan Akvarieguide Ciklider - Tanganyika - Tropheus