Text och foto (om ej annat anges): Kaspar Horst
Många nyblivna akvarister överger sin hobby redan efter ett kort tag, eftersom de inte kommer till rätta med algplågan. De misstag som leder till senare algproblem begås i de flesta fall redan på ett tidigt stadium under akvariets etableringsfas. Egentligen skulle inte alger behöva utgöra något problem i våra akvarier, om man bara följde några grundläggande regler för akvarieskötsel.
Alger har ett nära släktskap med akvarieväxter vilket gör kampen mot algerna - när de väl uppträder i stora kvantiteter - så svår. Många faktorer som är skadliga för algerna är det också för växterna. Ett annat problem är att antalet algarter är så stort och att de alla påverkar akvariet på sitt sätt. Vissa alger är mer eller mindre harmlösa, medan andra är mycket skadliga. Förlorar man kontrollen över dem kan de negativt påverka levnadsförhållandena för fiskar och växter i våra akvarier.
Det kan verka som om algerna i akvariet utvecklas ur tomma intet. Men de reproduktiva algfröna är i själva verket pyttesmå sporer, som förekommer i i stort sett varje akvarium. De följer till exempel med växter, transportvatten, eller vid övriga utbyten med andra akvarier. Om algsituationen skall ta obehagliga proportioner eller ej beror på levnadsförhållandena i akvariet, och då i synnerhet levnadsförhållandena för akvarieväxterna. Det finns emellertid bot mot denna potentiella plåga: optimal skötsel och kontroll av akvarievattnet, med målet att skapa gynnsamma villkor för akvarieväxterna, är ett säkert sätt att förebygga uppkomsten av alger.
Det har otvetydigt bevisats att alger endast uppkommer vid brist på specifika näringsämnen, felaktig belysning eller felaktig vattenkemi. Även en överdriven förekomst av kväve, speciellt i form av nitrat, får algerna att frodas; i en naturlig biotop blir nitratvärdena aldrig så höga som ofta är fallet i akvarier.
Man kan därför fastslå basprincipen att förekomsten av alger i våra akvarier är en indikator på att akvariesystemet inte är i balans. Detta bekräftas av det faktum att alger företrädesvis slår sig ner på sjuka eller vissnande växtsegment.
Under sina milliarder år långa utveckling har många algarter lärt sig att överleva under ogästvänliga levnadsförhållanden. I akvariet utnyttjar de detta till sin fördel, till exempel om det blir brist på något näringsämne. Som alla känner till kan avsaknaden av ett enda spårämne (järn, mangan m.fl.) leda till att många akvarieväxter slutar växa. Algernas tid är inne. Nu är det de som har övertaget. Det är därför viktigt att säkerställa en optimal och heltäckande tillförsel av näringsämnen.
Men även ett överskott av vissa näringsämnen kan verka till algernas fördel. I sådana fall spelar kväve i form av nitrat och fosfor en avgörande roll. Akvarieväxterna har från tidernas begynnelse lärt sig att utvinna näring och tillgodose sina näringsbehov, även om förekomsten av kväve i vattnet är aldrig så liten. I akvariet konfronteras de emellertid ofta med en hundra eller tusen gånger högre kvävekoncentration än i naturen. Orsaken till att det ibland uppstår sådana ogynnsamma förhållanden ligger i akvariets struktur. Ett stort antal fiskar är koncentrerade till ett begränsat levnadsutrymme, och deras avföring påverkar vattenkemin i akvariet. Ytterligare orsaker till en försämrad vattenkemi är foderrester, förmultnande växtdelar, svarta underlag samt dåligt underhåll av filtret.
Ett botemedel mot detta är regelbundna vattenbyten (en tredjedel av den totala vattenvolymen var fjortonde dag) kombinerat med god vattenskötsel och tillsatser av växtgödning.
För att på ett säkert sätt hålla akvariet fritt från alger finns det en väl beprövad och fungerande metod, som enkelt formuleras: förebyggande åtgärder och optimal vattenskötsel. Nedan följer en mer detaljerad redogörelse:
Man skall vara noga med att akvariet inte exponeras för direkt solljus. Generellt sett är solljus för starkt för akvarier. Det förser växterna med för mycket metabolisk energi, vilket gör att de konsumerar för mycket näringsämnen i den relativt begränsade vattenvolymen. Det leder snart till brist på näringsämnen, och följaktligen kommer tillväxten att avstanna, vilket algerna drar fördel av.
Inhandla aldrig akvarieväxter från ett akvarium som innehåller alger. Inspektera växterna noggrant, även hemma innan du planterar dem i akvariet och kassera dem om det finns alger på dem.
Akvarieväxter som köps i krukor är oftast uppodlade på växtstationer. Där sticker bladen upp ur vattnet medan rötterna är nedsänkta i en speciallösning, som kan innehålla stora mängder nitrat och fosfat.
Denna näringslösning har i de flesta fall inte helt och hållet sköljts ur den stenull som rötterna är nedbäddade i. Växterna bör därför försiktigt skiljas från krukan och stenullen medan de sköljs under ljummet vatten och först därefter planteras i akvariet.
En optimal tillsats av samtliga livsnödvändiga näringsämnen, inklusive spårämnen, är en grundförutsättning för att växterna skall växa bra och vara resistenta mot alger. Duplaplant, till exempel, tillgodoser dem med den korrekta mängden makronäringsämnen, medan dagliga tillsatser av Duplaplant-24-tillskott sörjer för den korrekta dosen av samtliga nödvändiga spårämnen, inklusive järntillskott för växterna. Genom detta välbalanserade och separata tillskott av makro och spårämnen undviker man skadlig överdosering, vilket är viktigt då många spårämnen - om de tillsätts i för stora doser - är giftiga och skadliga för växterna, vilket återigen verkar till algernas fördel.
Regelbundna vattenbyten (en tredjedel av den totala vattenvolymen var fjortonde dag) sörjer för att avfallsprodukterna i vattnet och de för akvariet skadliga ämnena avlägsnas.
En justering av pH-värdet till 6,8-7,2 med hjälp av CO2-tillsats sörjer inte enbart för ett optimalt koltillskott åt växterna utan också för en god och livsförbättrande vattenkemi. Ett värdefullt hjälpmedel för att åstadkomma detta är lämplig CO2-apparatur från, till exempel, Dupla.
Belysningen ovanför akvariet måste anpassas till akvariets höjd och vattenmängd. I första hand måste ljuskällan vara kraftig nog för att tillgodose även de oftast små växterna i akvariets förgrund med tillräckligt ljus. Man bör betänka att de flesta växterna i akvariets förgrund vanligtvis växer vid strandbanken i sin naturliga miljö, d.v.s. på platser där ljusförhållandena oftast är mycket goda.
Ljus fungerar som tillväxtenergi och måste därför anpassas till de näringstillskott som tillsätts akvariet. För kraftigt ljus leder snabbt till brist på vissa näringsämnen, i synnerhet på spårämnen, och verkar därmed till algernas fördel. För svagt ljus skulle å andra sidan leda till avstannad tillväxt och syrebrist. Någonstans mellan dessa ytterligheter gäller det att finna en lämplig ljusstyrka.
I synnerhet under akvariets etableringsfas bör man företa dagliga kontroller av algutvecklingen. Lager av blåalger på bottnen eller på trärötterna, såväl som algtrådar på bladkanter o.s.v., bör omedelbart avlägsnas.
En effektiv åtgärd mot alger är fiskar som älskar att sätta i sig dem. Ett stort antal arter lämpar sig väl för både små och stora akvarier. De erbjuder emellertid inte någon hundraprocentig garanti, eftersom de alltför snart kommer underfund med att torrfoder smakar bra mycket bättre än alger.
Slutsats: endast optimala levnadsvillkor för växterna garanterar ett algfritt akvarium.
