Text och foto (om ej annat anges): Christian Alfredsson
Så här såg akvarierummet ut 2002. Ett år senare började vi med inredningen. I maj började vi och på hösten flyttades de första akvarierna in.
När vi skulle bygga hus valde vi samtidigt att bygga en carport. Längst in på denna så skulle mitt akvarierum vara. Det blev fyra meter brett och tre meter långt. Det drogs in både vatten och avlopp från början.
Golvet kaklades och väggarna kläddes med väv. Både väggar och tak är målade med våtrumsfärg. 16 stycken eluttag med fyra kontakter på varje installerades från början. All el går till en egen central för rummet. Belysning och pumpar går på olika säkringar. På en tredje säkring går allt övrigt i carporten. Självklart är en jordfelsbrytare installerad.
I akvarierummet har jag två stycken 600 liters akvarier, sex stycken 300 liters , två stycken 200 liters och sex stycken 50 liters . Jag har medvetet blandat storlekar för att kunna ha lite olika sorters fisk och ha möjlighet att ta hand om yngel på ett så naturligt sätt som möjligt.
I mina två stora akvarier går det grupper med Tropheus. Jag tycker inte att de funkar lika bra i mindre kar. I det översta finns en grupp Tropheus sp. "ikola" där de äldsta fiskarna från ursprungsgruppen är inne på sitt nionde år. Under dem går en grupp Tropheus duboisi, Maswa. De är inte riktigt lika gamla. Grupperna funkar bra utan så mycket bråk. Några yngel klarar sig då och då och fyller på dem som faller ifrån. Det är framförallt kejsarna som dör på grund av ålder.
De åtta mellanstora akvarierna hyser mindre fiskar framförallt från Tanganyikasjön. Bottenytan är förhållandevis stor med tanke på att de inte är mer än 40 cm höga. Det begränsar mig lite när det gäller höga fiskar såsom skalarer och diskus. I framtiden kanske jag byter ut ett par akvarier mot 60 cm höga.
Som man kan utläsa av akvariebeskrivningarna så blir det inte mycket odlat. De starkaste ynglen klarar sig i karen. Jag använder lokalen framförallt för att studera fiskarna och fota dem. I och med att jag fotar en del så har jag satt i Back To Nature bakgrunder i alla akvarierna. De är dessutom försedda med minst två lysrör för att få bra ljus.
Alla akvarierna är borrade. De flesta är borrade med 32 mm borr i ena sidoglaset. De sex äldre akvarierna har ett mindre hål i bakrutan och en glasskiva i hörnet som överrinning. Det funkar bra men det var lättare att borra i sidan. Det är två stycken vinklar som är hoplimmande med ett kort rör mellan. Inuti karet går sedan ett rör upp från vinkeln. På detta rör kan man med fördel sätta en t-koppling (ljudet minskar vid avrinning). Har man inte en T-koppling får man göra kanten lite ojämn för att bryta ytspänningen som är ganska stark. På utsidan av akvariet går T-röret neråt. På detta har jag satt ett rör och på denna en kona som förminskar till rätt slangstorlek. Slangen går sedan ner i avloppsröret. Det var lättare med slang ner i avloppsröret än PCV-rör hela vägen ner.
Avloppet är 63 mm PVC-rör som ligger längst hela baksidan. Där avloppen ska vara sitter ett T-rör med ett rör som går upp ca 40 cm . I detta sitter sedan avloppsslangarna. Det lutar svagt mot avloppet så inte för mycket vatten ska bli stillastående.
Raster i bakgrunderna är ett kapitel för sig. Jag har provat lite olika modeller:
För påfyllning av akvarierna har jag 12 mm PVC-rör i taket. Till varje akvarium finns ett T-rör, på detta sitter en koning för att ansluta slang på. Slangen går in i en kran, denna har en kula inuti. Det visade sig att det var bäst att ställa in hur mycket varje akvarium ska ha då. Bara kranarna kostade lika mycket som alla PVC-rör. Men jag tänkte att det var värt det då det tar ganska lång stund innan man får ställt in påfyllningen riktigt. Sist på ledningen finns de båda stora akvarierna. Dessa två kranar är helt öppna och jag reglerar alla andra kranar på vägen dit. Då behövs ingen tryckreducerare.
Jag har enbart kallvatten indraget till rummet så jag ställer in kranarna genom att ha en termometer på varje akvarium. Fyller jag på i 15 minuter ska temperaturen gå ner lika mycket i alla akvarierna. För att jag inte ska glömma påfyllningen på så har jag en äggklocksliknande timer på kranen. Jag ställer in på den hur länge vattnet ska fyllas på. Ofta kör jag ett par 15 minuters pass per dag. Är det kallt ute byter jag mindre vatten då akvarierna inte blir riktigt lika varma. Detta är nog också den stora nackdelen med att byta med kallt vatten. Jag måste hålla cirka 27 grader i akvarierna. En sänkning till 24 grader brukar bli lagom.
Självklart är det täckglas på alla akvarierna, men en luftavfuktare är superviktig. Dels får jag ett bra klimat att vistas i, och så undviker jag mögel på väggarna. Jag köpte en enkel avfuktare på ICA som faktiskt funkar helt okej. Den höjer dessutom temperaturen med ett par grader. Tillsammans med lysrören så håller rummet cirka 25 grader på vintern utan element. I vintras bytte jag dock till ett element med bra termostat för att hålla en mer exakt temperatur.
En fläkt kan också vara bra att ha. Värmen stiger ju så akvarierna överst blir betydligt varmare än de längst ner. Fläkten cirkulerar luften bra i rummet. På ena sidan av rummet finns ventil för inluft, på andra sidan en fläkt som drar ut luften när det blir för hög luftfuktighet. Denna fläkt går igång tidigare än luftavfuktaren, vilket jag inte vet om det är optimalt.
Det kanske blev lite väl mycket teknik i artikeln men det är tack vare den jag kan lägga ner den tid jag gör på att kolla in fiskarna, fota dem eller mecka lite i rummet. Det är tråkigt att byta vatten så jag har valt bort det.
Det är dessutom underbart att kunna ha många akvarier. Jag har som ambition att alla ska se lika bra ut som det akvariet jag har inne i huset.
Mycket av det som jag satte upp från början fungerade bra. Jag ville ha ett stort akvarium för att kunna ha stora grupper med Tropheus. Denna förändring gjordes 2018. Passade då på att göra en film som visar hur det fungerade då.
Jag hade ledsnat på att inte kunna ha många arter och valde att byta ut det stora karet. Denna gången med 6 st måttanpassade akvarium
