Text och foto (om ej annat anges): Janne Ekström
Artikeln kan diskuteras i denna forumtråd.
Jag vill börja med att påpeka att denna artikel inte är menad att starta någon inflammatorisk ”politisk debatt”, det har under många år och det pågår fortfarande en sådan debatt av andra organisationer som driver den typ av kampanjer. Den här artikeln är tänkt att tillhandahålla fakta och granska hur; kanske, vi kan ha ett positivt inflytande på kommande påverkan av livet i Rio Xingu och i Rio Madeiras flodsystem. Inget arbete har startat ännu men den Brasilianska regeringen har tagit många beslut under 2007 som gör det möjligt att påbörja utbyggnaden i båda dessa floder i en mycket nära framtid.
Det har diskuterats och sagts mycket på olika Internet forum om dammprojektet Belo Monte i Brasilien, nu ser det ut att bli verklighet. Vad många kanske inte vet är att Brasilien också har planer på att bygga dammar i Rio Madeira; Santo Antonio och Jirau kommer att bli två enormt stora dammar i den floden. Projektet inkluderar även två ytterligare dammar uppströms i Bolivia och vill öppna upp en 4200 km lång vattenväg för transport av sojabönor, timmer och mineraler till Atlanten och till Stilla havets hamnar. Projektet är ett av Initiativen för Integreringen av den Syd Amerikanska infrastrukturen (IIRSA), tilltänkt utav de sydamerikanska regeringarna i Brasilien, Bolivia och Peru. Rio Madeira är den största bifloden och det största tillflödet till Rio Amazonas och täcker nästan 25 % av amazonas regnskogar – påverkan av växt och djurlivet kommer att bli mycket större än Belo Monte projektet med sina mindre dammar i Rio Xingu.
Den välkända och populära Hypancistrus zebra är en av de arter som riskerar att utrotas om dammbyggnaden blir av. Foto Stefan Sjöberg.
Regeringen i Brasilien har kungjort tidigare detta år att de vill ta de slutgiltiga besluten efter många års protester från natur och inhemska organisationer i slutet av 2007. Detta öppnar upp möjligheterna att starta budgivning och kontraktsenliga överenskommelser för konstruktionsarbetena under 2008-2009. IBAMA (Instituto Brasileiro do Meio Ambiente e dos Recursos Naturais Renováveis) har haft flera möten under detta år för att diskutera de villkor som måste uppfyllas och inget arbete kan påbörjas förrän villkoren uppfyllts. Den allmänna uppfattningen är den att regeringen kommer att godkänna och ge tillstånd för dammarna oavsett vilka villkor som kommer att ställas. Regeringen i Brasilien har etablerat ett nytt institut ”Instituto Chico Mendes”, som nu är den ansvariga myndigheten för tillståndsgivning (inklusive både för insamling och för konstruktion), analys av miljöaspekterna, tilldöma eventuella böter/vite etc. Det förefaller som att från och med nu är IBAMA endast ansvariga för övervakning och tillsyn av djurlivet och skötsel av national parkerna, om så är fallet kan regeringen tillsammans med den nya myndigheten ta egna beslut oavsett vad IBAMA beslutar.
Rio Xingu tillsammans med sin största biflod Rio Iriri, har sannolikt den största artrikedomen av alla flodsystem i Sydamerika när det kommer till familjen Loricariidae; nästan 80 arter från Rio Xingus flodsystem förekommer inom handeln med akvariefiskar idag, andra fiskfamiljer representerar mer än 400 dokumenterade arter. En studie utförd av Laboratório de Biologia Pesqueira e Manejo de Recursos Aquáticos, Universidade Federal do Pará, Belém Brasil, i Rio Xingus flodsystem visade på fiskarter från 14 ordningar och 47 familjer; de mest artrika var Characiformes (210 arter), Siluriformes (146 arter), Perciformes (62 arter) och Gimnotiformes (20 arter). Av de 467 identifierade arterna var 69 arter vanligt förekommande i hela flodsystemet. Samma studie uppskattade att där finns ca 600 olika arter fiskar i Rio Xingus flodsystem.
En liknande studie för Rio Madeira uppskattar antalet till ca 750 olika fiskarter i Rio Madeiras flodsystem, den stora artrikedomen hos sötvattenfiskar i Rio Madeiras flodsystem gör den till ett av det artrikaste flodsystem i världen som idag existerar utan allt för stor påverkan utav människor. De enorma dammarna kommer inte bara ha en förödande effekt för fiskar, där finns också ungefär 800 olika fågelarter i Madeiras region och det anses som ett av världens främsta fågelområden. Förutom fiskar och fåglar finns förstås många andra djur som kommer att bli negativt påverkade av dammkonstruktionerna i Rio Madeira.
L333 är en annan populär art som är i farozonen. Foto Mattias Allroth
Många av dessa arter är även idag obeskrivna och där är fortfarande många oupptäckta arter av fiskar att finna i Sydamerikas floder, hotet från utbyggnaden av vattenkraftverk och dammar i Amazonas regnskogar ökar trycket på det vetenskapliga samfundet att koncentrera deras arbete i detta område; att finna och beskriva nya arter innan de blir utrotade i naturen. Även idag år 2007 är det mycket stora områden som är outforskade i Rio Madeira och Rio Xingus flodsystem – även utav insamlare till handeln av akvariefiskar. Att komma ihåg, är att många arter och speciellt i familjen Loricariidae, lever i djupt snabbt flytande vatten där man inte kan använda traditionella fångstmetoder som nät eller kastnät, oftast är enda alternativa metoden att dyka och fånga fiskarna med händerna för insamling till handeln med akvariefiskar.
Vad kan vi göra?
Det slutgiltiga avgörandet av dammarna är kanske redan avgjord. I nuläget är den huvudsakliga angelägenheten att organisationer som har fastställda mål att bevara mångfalden i Amazonas är fullt medvetna om den unika faunan i mellersta och nedre Xingu och i hela Rio Madeiras flodsystem; så de kan anvisa lämpliga åtgärder för den framtida påverkan av denna fauna. Den första av dessa åtgärder skall naturligtvis innefatta kartläggning för att dokumentera de olika komponenterna av denna fauna. Andra framtida åtgärder kan innefatta reglering av minimum flöden från dammarna och odlingsprogram för bevarande av hotade arter.
I stort sett, beslut för bevarande i Sydamerika har baserats oftast på landlevande djur och växter/ekosystem medan fiskar har kommit i andra hand. Hur som helst, Belo Monte dammen i Rio Xingu och Santo Antonio/Jirau dammarna i Rio Madeira, illustrerar kanske för första gången graden av påverkan av den neotropiska mångfalden som är av världslig betydelse och under direkt hot från ett utvecklings initiativ i Amazonas. Försvararna av markområdena, inklusive de olika naturfolken runt Xingu är väl organiserade och effektiva, de har stoppat utbyggnaden ett flertal gånger under tidigare år. Nu verkar det som det faller på våra skuldror och alla akvarister som någon gång beundrat skönheten hos en Hypancistrus zebra, att agera och höja rösten för att visa vår omtanke innan det är försent.
Det borde vara en skyldighet för alla akvarieföreningar och sammanslutningar runt om i världen att visa deras omtanke och kontakta organisationer som World Wildlife Fund (WWF), Conservation International (CI) and Wildlife Conservation Society (WCS) och andra liknande organisationer för att påpeka att damm konstruktionerna i dessa floder inte bara påverkar ekosystem på land; att Rio Madeira och Rio Xingu har den största mångfalden av sötvattenfiskarter i Sydamerika och i världen, speciellt inom familjerna Characidae, Loricariidae, Cichlidae och Anostomidae som vill ha mycket svårt att överleva i djupt, sakta flytande eller stillastående vatten. Klargöra att många arter är endemiska och ännu inte vetenskapligt beskrivna i de områden som dammarna kommer att byggas. Om det finns lokala representanter för dessa organisationer, kanske du eller din akvarieförening kan ta kontakt med dem och uttrycka eran oro för vad som sker i Brasilien. De i sin tur kan sedan förhoppningsvis utgöra ett större tryck på myndigheterna i Brasilien, om de bygger dammarna att de tar hänsyn till hur livet påverkas i floderna. Ett exempel i Rio Xingu vore att föreslå nödvändigheten att konstruera någon form av reglering av vattenflödet från dammen till Volta grande (den stora böjen av Rio Xingu mellan Altamira och Belo Monte) och forsarna/vattenfallen där många endemiska arter lever; om inte riskerar denna del att torka ut helt eller delvis under torrperioden. Andra konstruktioner som hjälper fiskar att överleva skulle kunna vara att skapa möjligheter för migrerande fiskarter att nå deras naturliga lekområden ovanför dammarna i Rio Madeiras flodsystem som idag är ett viktigt reproduktionsområde för många fiskarter.
Akvarister som är oroade över bevarandet av deras fiskar i naturen bör kontakta dessa organisationer och; tacka dem för deras ansträngningar för bevarandet av mångfalden fram till idag. Uppmuntra dem att fokusera deras uppmärksamhet på bevarandet utav akvariefiskar/sötvattenfiskar i deras naturliga miljö och eventuella odlingsprogram samt deras motstånd till dammkonstruktionerna.
http://www.wwf.org/
http://www.amazonwatch.org/
http://www.conservation.org/Pages/default.aspx
http://www.amazonconservation.org/home/index.html
http://www.wcs.org/
http://www.banktrack.org/?show=dodgy&id=38
http://americas.irc-online.org/am/4299
http://www.bicusa.org/en/Project.55.aspx
http://www.biceca.org/en/Project.Overview.138.aspx
http://www.globalresponse.org/emailcampaigns.php?record=2189
http://www.sbi.bio.br/
http://www.ngo.org/index2.htm
http://www.greenpeace.org/international/
http://www.survival-international.org/news/2461
http://www.amazonia.org.br/english/noticias/noticia.cfm?id=255336
http://www.ibama.gov.br/
http://www.belomonte.gov.br/
http://equator-principles.com/principles.shtml
