Tittade man ner lite från ovanvåningen så såg man i alla fall att i en stor avdelning av Pet Asia så höll man på med hundklippning, men som du kan se på fotot ovan fanns det även andra djur här än hundar.
Text och foto (om ej annat anges): Kjell Fohrman
Text och foto: Kjell Fohrman
Alla foton är klickbara till större storlek för Zoopet Gold-medlemmar – fler foton (totalt 395 stycken) finns också att titta på i Zoopets stora fotoarkiv (enbart för Gold-medlemmar).
Detta evenemang kan diskuteras i denna tråd i Zoopets forum.
Vartannat år arrangeras världens största akvariemässa i Singapore och den heter Aquarama. Mässan pågår under 4 dagar (i år 28 maj – 31 maj) och de första 2.5 dagarna är den enbart öppen för fackbesökare, medan den under halva lördagen och hela söndagen även är öppen för allmänheten. Detta innebär att det under de första dagarna är rätt gott om plats i mässhallen medan det de sista 1,5 dagarna är mycket trångt. Mässans sista dag var jag inte alls på mässan utan valde istället att åka med på en tur till olika fiskfarmer (från farmrundan kommer det så småningom också en artikel).
Detta var 10 gången som jag besökte Aquarama och jag har under årens lopp följt dess utveckling där den i början var ganska liten, till att växa allt mer för att sedan stabilisera sig under en längre period, men denna gång tyckte jag nog att den tog ett steg bakåt (jag spekulerar lite i orsaken till detta i sammanfattningen i slutet av artikeln). Mässan återvände i år till det stora köp och mässcentret Suntec City efter att för två år sedan ha arrangerats i Marina Bay Sands.
Den högtidliga invigningen ägde rum innan mässan öppnade och denna förrättades av Dr. Mohammed Maliki bin Osman som innehar en imponerande mängd med poster (Minister of State, Ministry of National Development & Ministry of Defence of Singapore and Mayour South East District) och lite extra kul är att han tydligen är en känd koi-odlare.
Därefter delade han också ut priser till de olika Grand Championvinnarna i fisk och akvarietävlingen.
I mässhallen huserade cirka 75 (en klar minskning mot för 2 år sedan) utställande ”akvaristiska” företag, medan det på våningen under också arrangerades en mindre utställning – Pet Asia – där andra djur än fiskar var i rampljuset i montrarna.
 |
 |
 |
9 av de utställande företagen var europeiska, medan 2 kom från USA. På fotona ovan visas 3 europeiska montrar.
De allra flesta av utställarna var dock asiatiska och de flesta då från Singapores ”närområde” medan det t.ex. bara var ett företag – Japan Pet Design (se fotot ovan) som kom från Japan.
Det fanns också utställare som kom från lite mer ovanliga länder som National Fisheries Authority som var från papua Nya Guinea.
Flera föreningar hade också en monter som t.ex. Diskus- och Betta-klubben.
En nackdel med mässan är att det inte finns någon servering i mässhallen, ja knappt ens några stolar att sitta och vila på. Behövde man få i sig mat och något att dricka fick man förflytta sig ner i själva köpcentret som i och för sig bara var några rulltrappor ner, men även i köpcentret kunde det vara svårt att hitta en ledig plats. På fotot ovan har dock Mikael (2:a från vänster) och Fredrik (4:a från vänster) från Imazo laddat upp med pizza vid ett bord. Mikael var uppenbarligen hungrig för när han konsumerat det mesta av pizzan framför honom så kastar han lystna blickar mot pizzan närmast kameran.
Tyvärr var det som vanligt väldigt få nordbor på mässan – hur är intresset för akvaristik i Skandinavien? Från Sverige såg jag bara till 4 st från Imazo/Akvarieteknik, samt 3 st som kom från ”Arken”-affärer i Linköping/Norrköpingstrakten – dvs de som alltid brukar komma hit.
Och intresset var som sagt minst lika svagt från andra nordiska länder. En gammal bekant träffade jag dock – Holger Windelöw från Danmark (Tropicas grundare, men numera extraknäckande pensionär) som var på plats i Asien för att leta växter. I den lilla vattenbehållaren han håller i handen kan ni ”se” ett skott av Tropicas nya växtsensation som han tänkte ta med hem och odla på.
Det fanns inte så himla många snyggt inredda akvarier i montrarna men detta jättesaltvattensakvarium var enormt snyggt och stod hela tiden folk framför det och tittade och fotade.
Snygga växtakvarier var det magert med men detta var väl ändå rätt OK.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Och det fanns så klart också en del snygga fiskar titta på även i montrarna som de ovan.
Och om inte annat kunde man ju alltid äta en fiskglass.
Aquarama är definitivt inte en stor mässa om man jämför med t.ex. Interzoo i Tyskland, men eftersom denna mässa är helt inriktad på akvaristik är den ändå extremt sevärd för alla akvarieintresserade och dessutom finns ju här den stora ”fisktävlingen”.
På en fackmässa kollar man förstås in vad som är nytt men det var både lätt och svårt att hitta nya produkter på denna mässa. Det var lätt för i nästan varenda monter så presenterades en nyhet som snarare var en utveckling av det som fanns tidigare. Ett sådant exempel var LED-belysningarna och nästan vartenda produktföretag presenterade ett antal olika modeller av LED-belysningar och i flera montrar visade de endast upp LED-belysningar och inga andra produkter. Kan även avslöja att i en monter så hade de fortfarande lysrörsarmaturer. vilka fossiler, lever de i stenåldern ;). Av barmhärtighetsskäl talar jag inte om namnet på företaget.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Ovan visas några exempel på olika LED-belysningar. Det måste vara ett helskotta för en grossist att veta vilken eller vilka av dessa som de skall satsa på att importera. Alla säger ju att just deras belysning är bättre än alla andras och att de håller längre än dessa och då vet vi ju ändå att fortfarande är mycket av det som säljs rätt dåligt: Så vad kan grossisten gå efter, jo främst designen (många nya snygga armaturer presenterades) och priset – men inget av detta säger ju något om kvalitén i längden som är det viktiga
Några ”riktiga” innovationer var dock svåra att hitta i montrarna. Knappast en kioskvältare, men ändå, lär den tejp – Orca tape- som Aquarium Munster presenterade, men en nyhet var den i alla fall. En tejp som även kan användas i vatten för temporära lagningar.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
På fisksidan presenterade det kinesiska företaget Feng Sheng flera nya fiskarter och många av dom var riktigt snygga. En del av dessa deltog de med i fisktävlingen men de hade även flera inredda akvarier i sin monter där man kunde se en del av de ”nya” arterna (alla är förstås inte ”nya” men ändå väldigt ovanliga). På fotona ovan kan ni se några av dessa. I första raden från vänster: Zacco platypus, Acheilognathus tonkinensis, Acrossocheilus semifasciolatus; i andra raden från vänster: Rhinogobius sp., Liniparhomaloptera disparsis, och en annan Rhinogobius sp.
Det var riktigt trevligt att också se nya fiskarter på mässan och inte bara nya avelsformer.
Fisktävlingen är enorm och på lördagen och söndagen var det väldigt trångt framför akvarierna.
Och man fick ofta stå i kö för att kunna ta ett foto av de populäraste fiskarna (här en vinnare i en ciklidklass) eller fota över ryggen på en annan fotograf.
Totalt fanns fiskarna i cirka 1.300 tävlingsakvarier (min uppskattning, dock ej räknat) och det tävlades i 15 grupper som sedan var och en var uppdelade i olika klasser (totalt 105 klasser) enligt nedan:
På fotona nedan visas ett urval av de fiskar som vann i några av klasserna. Den som är intresserad av foton på fler fiskar som hamnade på pallplats hänvisas till Zoopet stora fotoarkiv (enbart öppet för goldmedlemmar) där det totalt finns 234 fiskfoton på de fiskar som hamnade på prispallen i sina resp. klasser. Rent generellt var nivån på fiskarna mycket hög och man är förvånad över att det var så få ”bottennapp” när det ändå var så många fiskar som visades upp.
I de största grupperna utsågs även Grand Champion vinnare som premierades rejält och fick ta emot sina pokaler av ministern under invigningen. Nästan alla tävlingsdeltagare kom från Asien och jag hittade bara en person med en pallplacering som inte kom från Asien – nämligen amerikanen Mike Cuaresma som hamnade på andra plats i 2 av de 33 kampfiskklasserna. En av dessa kan du se ovan.
Den grupp med flest deltagare var som sagt kampfiskarna där ovanstående Betta splendens utsågs till Grand Champion. Den lycklige vinnaren var Jimmy Wu från Singapore.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Ovan kan du se 6 andra kampfiskar som vann i en klass. Alla vinnare kan ses i Zoopets stora fotoarkiv.
Den näst största gruppen med 16 olika klasser var guppyna och också här fanns det riktigt många snygga exemplar/grupper. Vinnare (se fotot ovan) blev Jia Le Liw från Singapore.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Ett gäng med andra riktigt snygga klassvinnare.
Guldfiskar är också väldigt poppis i Asien och för den delen även här i Europa. Vann i denna grupp gjorde Young Tiam Pook från Malaysia med den Oranda som ni kan se på fotot ovan.
 |
 |
 |
Några andra klassvinnande guldfiskar.
4:e största gruppen var diskusarna och jag har noterat på olika media att diskusentusiasterna i Asien inte riktigt ser på diskus på samma sätt som europeiska diskusentusiaster gör. Lite tråkigt dock att de skall råka ”i luven på varandra” – vår ”värld” är ju ändå så liten och den blir ju inte heller större av att vi träter med varandra. Nåväl denna klass vann i alla fall Choo Boon Tan från Indien/Malaysia med ovanstående diskus.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Några andra klassvinnande diskusar.
Inte den största, men kanske ändå den mest prestigetyngda gruppen är kanske ändå den med de asiatiska arowanorna eller Dragonfish som de kallas här. I denna grupp utsågs ovanstående fisk till Grand Champion och utställare var Kuo Tai Jie från Taiwan.
 |
 |
 |
På fotona ovan kan du se 3 andra arowanor som vann i sina resp. klasser.
Det fanns ju även många andra vinnare i småklasserna. Ovan – de två vinnarna i de bägge guramiklasserna samt vinnaren i platyklassen.
Vinnarna i 3 plecoklasser.
Ovan vinnare i grupperna för svärdbärare, Corydoras och Crystal Bee.
3 vinnare bland cikliderna
Överst vinnaren i klassen nya varianter (Mikrogeophagus ramirezi, Red Headed Blue Ram), i mitten vinnaren (Erromyzon kalotaenia) i klassen för nya arter och nederst den andraplacerade (Parabotia kinagiensis) i denna klass.
Generellt sett tyckte jag som sagt att klassen var hög i fisktävlingen och även om den kanske hade minskat något kvantitativt sedan för två år sedan så hade inte den försämrats kvalitativt utan det är fortfarande världens största och bästa ”fisktävling”.
Minskat både kvalitativt som kvantitativt hade däremot aquascapingtävlingarna gjort. För 2 år sedan så tävlade 7 akvarier i klassen för stora sötvatten, i år var denna tävling struken. För 2 år sedan så tävlade 8 akvarier i Nano sötvatten – i år var det visserligen också 8 akvarier, men standarden var inte så hög som förra gången. För 2 år sedan tävlade 10 akvarier i klassen för stora saltvatten – denna gång 4 st. För 2 år sedan tävlade 6 akvarier i Nano saltvatten – i år var denna tävling struken. Och som sagt kvalitén var även lägre och detta är tråkigt för just denna tävling är ju så viktig för att konsumenterna skall få se snygga akvarier och låta sig inspireras.
Ovan från kan ses ettan, tvåan och trean i tävlingen för Nano sötvatten.
Standarden på de 4 saltvattensakvarierna var dock överlag väldigt bra (till skillnad från akvarierna i Nano söt). Ovan kan ses det vinnande akvariet i saltvattenstävlingen som ställdes ut av Alvin Cher från Singapore).
 |
 |
 |
Och från vänster till höger – tvåan, trean och fyran i denna tävling.
Mycket tråkigt att aquascaping-trenden har kommit av sig i Singapore och här krävs nog ett nytänkande för att locka fler deltagare för annars är det lika bra att lägga ner denna avdelning kommande år.
Seminarie/föredragsdelen är verkligen av absoluta världsklass (och blir bättre och bättre för varje gång) och här hölls massvis av seminarier/föredrag som man bara inte kunde missa. Detta var dock en av nackdelarna – dvs det hölls hela tiden bra föredrag, men man ville ju se på mässan också och därför fick man nöja sig med att välja ut några godbitar.
Torsdagen ägnades helt åt diskussioner och föredrag om hur zoobranschen och offentliga akvarier skulle kunna utveckla ett samarbete till ömsesidig nytta, samtidigt som det skall leda till ökad kunskap och ökat intresse för att hålla akvarier.
Det hela inleddes med en ”paneldebatt” med representanter från bägge grupperna. På fotot ovan ses från vänster Rob Jones, Australien; Svein Fosså, Norge; Keith Davenport, Storbritannien; Gerald Bassleer, Belgien; John Dawes, Storbritannien; Lyle Squire Junior, Australien; Ramon Barbosa Costas, Singapore.
Det var väl inte frågan om en debatt i gängse mening eftersom de egentligen alla hade ett gemensamt synsätt om att det var bra att stärka samarbetet samt att de alla hade ett gemensamt mål om att öka kunskapen och stimulera hållandet av djur på ett sådant sätt att det var bra för miljön. Det framgick dock rätt tydligt av deras resp. presentationer att de hade lite olika synsätt på hur detta skulle ske, men diskussionen skedde i en god och positiv anda som präglades av ömsesidig förståelse och alla var nog till slut ändå tämligen överens.
På torsdagen lyssnade jag sedan även på ett föredrag och det var Cynthia Lees (Curator of Fishes & Marine Invertebrates, Toronto Zoo, Canada) föredrag om ” Linking Conservation Needs with Public Aquariums, Hobbyists and the Home Aquarium Industry”. Detta var mycket intressant och det visade att det i USA och Kanada redan finns ett samarbete mellan offentliga akvarier, hobbyister, branschen samt myndigheter i olika bevaringsprojekt. Här har vi uppenbarligen mycket att lära i Europa.
Jag tycker att hela idén om att initiera en start till ett samarbete mellan branschen och offentliga akvarier är mycket positiv och att detta är något som vi i längden alla kommer att tjäna på.
Det hölls som sagt många föredrag (se den kompletta tablån nedan) under de 4 dagarna men jag hann bara med att lyssna på några av dom och jag valde då så klart de föredrag som jag tyckte lät intressantast.
 |
 |
 |
På fredagen lyssnade jag på 3 föredrag: Keith Davenports om “Nagoya, Benefit Sharing and the Industry”, Gerald Bassleers om “EU legislation: potential restricted trade risks and the implications of positive listings” samt Svein Fossås om ”The many faces of Animal Rights”.
Keiths föredrag innehöll väl för min del inte något direkt nytt (jag har rapporterat om detta flera gånger tidigare på Zoopet) men han hade en helt ny infallsvinkel när han lite tillspetsat ställde frågan ”Do you really own the fish you buy” för det gör vi ju egentligen inte enligt Nagoya-protokollet. Dvs en fisk är egentligen ”samma” sak som t.ex. en CD-skiva som vi också kan köpa, men likafullt har vi inte rätt att kopiera den (läs odla) och sedan sälja kopiorna (ynglen) utan att ha tillstånd från den som har upphovsrätten till skivan. Samma är tankegången för fiskar och andra djur och grödor dvs här är det ursprungslandet som har ”upphovsrätten” och vi som odlar fiskarna skall då ha tillstånd av landet som har upphovsrätten (vilket självklart kommer att kosta) för rätten att få sälja ynglen. Nagoya-protokollet har redan antagits och många länder har skrivit under på att följa det, men vi vet ännu inte på vad den praktiska tillämpningen kommer att bli.
Geralds föredrag var nästan lite av en domedagsprofetia där han räknade upp de faror som vår bransch/hobby står inför som negativ påverkan från djurrättsgrupper, djurskyddslagstiftning, Zoonoser, GMO, IAS, målade fiskar, positivlistor (som nu kalls för vitlistning), minskad marknad etc. etc. Han fick igenom vad de olika sakerna innebar och pekade gång på gång på hur oerhört viktigt det var att vi själva skaffade oss kunskap och tog ansvar så att vi kunde bemöta farorna i framtiden.
Sveins föredrag var en historisk genomgång av djurrättsgruppernas ursprung och djursättsfilosofins huvudmål (från män som Tom Regan och Gary Francione) – dvs att helt förbjuda hållandet av husdjur och att ett förbud mot t.ex. vildfångat (som de driver nu) bara är ett delmål för dom. Han visade också på att dessa grupper är både ekonomiskt och politiskt starka och att det definitivt inte handlar om okunniga människor utan om utbildade och kunniga människor som är mycket bra på att driva sina frågor. Därför får vi inte negligera dom utan vi måste själva skaffa oss kunskap för att kunna bemöta dom och i framtiden även vara beredda på att samarbeta med dom. Vi måste visa på att frågan om djurskydd inte enbart är en emotionell fråga utan också handlar om kunskap och utbildning om hur man skall hålla djur på rätt sätt samtidigt som det är också är en viktig miljöfråga.
Detta var de föredrag som jag valde att lyssna på men det var ju totalt 24 stycken och om det hade funnits tid hade jag gärna lyssnat på många fler. Egentligen så var sammansättningen av föredrag så himla bra att det vore värt att lägga en hel långhelg någonstans i världen och bara lyssna på föredrag. Det bästa med föredragen var ju att nästan alla var kunskapsföredrag och inte underhållningsföredrag som annars är nästintill allenarådande på akvarieevenemang i Europa.
Som flera av föredragshållarna poängterade är det viktigt att skaffa sig kunskap om vi skall ha någon framtid att se fram emot och detta gäller för såväl branschfolk som hobbyister. Litet ljus i mörkret är ändå det Fishbasesymposium med temat – Fängslande fiskar, om fiskhållning och fiskodling - som Naturhistoriska Riksmuseet arrangerar den 19 oktober där bl.a. just Svein Fosså skall hålla ett föredrag. Nu ser jag fram emot att också såväl svenska akvarieorganisationer som ZOORF också engagerar sig i dessa för oss så livsviktiga frågor.
Torsdag:
Paneldiskussion i ämnet: ”Engage, Influence and Collaborate: Maximising the Synergies of the Public and Home Aquarium Industries”
Rob Jones, Australien: ”Artificial Reproduction Techniques in Sharks and Rays”.
Ramon Barbosa Costas, Singapore: ”Conservation Action in Public Aquaria: A Case Study on the Manta Ray”
Scott Dowd, USA: ”IUCN, & Zoo & Aquarium Initiative to Promote Home Fishkeeping”.
Cynthia Lee, Kanada: ”Linking Conservation Needs with Public Aquariums, Hobbyists and the Home Aquarium Industry”.
Lynn Tang, Singapore: ”Public Aquaria’s Support for the Legal Trade in Dragonfish”.
Fredag:
Kapila Tessira, Sri Lanka: Genteic and “From Evolution to Revolution – Genetic and Genomic Applications in the Tropical Fish Industry”
Lyle Squire Junior, Australien: “Protecting Reef Resilience and Developing Stewardship Initiatives for the Marine Collection Industry”
Timothy J. Miller-Morgan, USA: “Ensuring Fish Health Standards in Breeding Farms”
Gayatri Reksodihardjo-Lilley, Indonesien: “Sustainable and Cyanide-free Collecting in Indonesia”
Keith Davenport, Storbritannien: “Nagoya, Benefit Sharing and the Industry”
Mini Sekharan, Indien: “Marketing and Export of Indian Ornamental Fish: Today and Tomorrow”
Rasyigah Bte Rosli, Singapore: “AQUAS – AVA’s Quality Assurance Scheme for export of ornamental fish from Singapore”
Gerald Bassleer, Belgien: “EU legislation: potential restricted trade risks and the implications of positive listings”
Svein Fosså, Norge: ”The many faces of Animal Rights”.
Rob Jones, Australien: “Update on the Proposed Iridovirus Import Restrictions on Ornamental Fish into Australia”.
Lördag:
Anthony Tu, USA: “Introduction to Frontosa (3D)”
Andrew Lim, Malaysia: “From Drain To Glory Iii~ Knowing The Genetics Of Guppy For Your Own Creation And A Tour Of Fishrooms From Famous Breeders Across The Globe”.
E.H. Chia, Singapore: “More Salad, Better Aquariums™: How Growing Vegetables and 3D Printing Transforms Your Aquarium, and Safeguards Your Health Too!”
Söndag:
Enest Goh, Singapore: “Animal Photography: How To Get Your Fish And Other Animals to Smile”.
Ehsan Dashti, Tyskland: “ICP-OES testing of natural and artificial seawater at trace levels. A superior possibility to improve aquatic habitats and aquarium husbandry. “
Amanda Leong/Celine Teo, Singapore: “Overview Of Breeding At Sea Aquarium And Plans For The Future”
Kenji Tsunematsu, Japan: “Japan’s And International’s Shrimp Industry”.
Gilbert Wu, Taiwan: “Nova of Ornamental Aquatic Animal in Asia – Pintung Agricultural Biotechnology Park, Taiwan”
Steve Yeong, Singapore: “Marine Tank Setup”.
Sedan mötet för 2 år sedan på Interzoo i Tyskland så har det tragiska skett att OFIs generalsekreterare Alex Ploeg, hans fru Edith (som också var deltidsanställd av OFI) och deras son avled då de satt i det flygplan som sköts ner över Ukraina förra hösten. Detta har så klart inneburit ett stort avbräck för OFI, men OFI verkar nu ha kunnat samla ihop sig och återigen kunnat komma igång med arbetet rejält. Detta lär behövas eftersom denna organisation är oerhört viktigt för att vår bransch/hobby skall ha en chans att överleva i framtiden inför de hot vi står inför. På fotot ovan kan ni se årsmötets presidium.
På mötet fick vi en bra genomgång av vad som har hänt under året och vad vi kan förvänta oss framöver. Mycket positivt var att OFI antog en ”Code of Ethics” som deras medlemmar skall uppfylla för att få vara medlemmar. Det är mycket bra att OFI både ställer krav på sina egna medlemmar och pekar på felaktigheter inom branschen och ser detta som en förutsättning för att än bättre kunna stå upp för vår bransch gentemot myndigheter och olika intresseorganisationer.
På mötet informerade också Maria Ines Munari Balsan (se fotot ovan) från Project PIABA om deras fisk/miljöprojekt i Brasilien (Rio Negro-området) och vi fick även av Felipe Weber en genomgång om utvecklingen med positiv-listorna i Brasilien.
Tittade man ner lite från ovanvåningen så såg man i alla fall att i en stor avdelning av Pet Asia så höll man på med hundklippning, men som du kan se på fotot ovan fanns det även andra djur här än hundar.Akvariehobbyn i världsmåttstock har gått bakåt de senaste åren och färre har idag akvariefisk än för några år sedan. Dock så är det en världsdel som inte har backat och det är Asien utan snarare ökat något. Med detta som utgångspunkt kan man kanske tro att Aquarama borde fortsätta att öka men så är inte fallet utan istället så har Aquarama faktiskt minskat och anledningen till detta tror jag att tyngdpunkten för akvarieindustrin i Asien under senare år har flyttats från Singapore till Kina. Vi pratar ju ofta bara om Kina som ett exportland där prylar kan produceras billigt, men det är ju faktiskt också ett gigantiskt framtida importland. Jag hörde på mässan att det idag finns 80.000 affärer i Kina som säljer fiskar och även om man nog kan utgå från att många av dom är små så är deras totala omsättning säkerligen redan idag klart högre än för Tysklands 3.000 (eller för den delen Sveriges 400). Därför är Kina idag betydligt intressantare för storföretagen inom branschen (som inte ställer ut på Aquarama) än Aquarama och därför minskar Aquarama.
Detta till trots så är dock Aquarama utan tvekan fortfarande världens största akvariemässa och kommer säkert att så förbli några år framöver och det är tråkigt att så få nordbor letar sig dit. Här finns ju ”allt” (själva mässan, världens bästa branschföredrag, många farmer, 3 offentliga akvarier etc.) och allt är samlat på en liten yta som man snabbt och lätt förflyttar sig mellan.
