Text och foto (om ej annat anges): Kjell Fohrman
Rödlistning är en klassificering av olika arter (djur och växter) där en bedömning görs av resp. arts ”utdöenderisk”. Syftet med klassificeringen är att ta reda på vilka arter som hotas och utifrån detta, kunna utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra en hotad arts situation.
Denna rödlistning samordnas av Internationella naturvårdsunionen (IUCN) som idag listar ca. 5.000 växtarter som hotade, medan fler än 5.000 djurarter också betraktas som hotade.
Det internationella kodsystem som de olika arterna är kategoriserade inom är dessa
EX (Extinct) = Utdöd
EW (Extinct in the wild) = Utdöd i vilt tillstånd
RE (Regionally extinct) = Nationellt utdöd
CR (Critically endangered) = Akut hotad
EN (Endangered) = Starkt hotad
VU (Vulnerable) = Sårbar
NT (Near threatened) = Nära hotad
LC (Least concern) = Idag ej hotad (arter som inte står inför större hot inom en nära framtid)
DD (Data deficiency) = Kunskapsbrist (man har än så länge inte tillräcklig kunskap om arten för att kunna göra en säker bedömning).
NE (Not evaluated) = Ej bedömd
I en del länder tas också nationella rödlistor fram av för detta utsedda institutioner. Kategorin EW (Utdöd i vilt tillstånd) gäller på global nivå medan kategorin RE (Nationellt utdöd) endast gäller för enskilda länder. I Sverige tas nationella rödlistor fram av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet. Listorna slås sedan slutligen fast av Naturvårdsverket och revideras normalt vart femte år. Utifrån bedömningar av listorna utarbetar sedan Naturvårdsverket åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Sådana planer kan också utarbetas för hotade miljöer och biotoper.
Miljöförstöring och överexploatering är internationellt de helt dominerande hoten, och är vanligast förekommande i fattiga områden med hög befolkningstäthet. Det kan t.ex. röra sig om dammbyggnader, utsläpp från jordbruk (främst gödsel), skogsavverkning, utsläpp från guldvaskning, klimatförändringar, utplantering (såväl avsiktlig som oavsiktlig) av invasiva arter, vägbyggen, befolkningsökning i tidigare oexploaterade områden etc. etc.
Det finns med andra ord många orsaker till att en art riskerar att utrotas och mängder av arter (även fiskar) har redan utrotats, därför är det väldigt viktigt att detta uppmärksammas och framförallt att något görs för att stoppa denna utveckling.
På Zoopet har vi nu lagt in varje arts klassificering i resp. arts artbeskrivning.
Några kommentarer om detta:
1/ en del av Zoopets ”artbeskrivningar” är på populationer av en art (en art kan finnas på flera ställen och se ”helt” olika ut på de olika ställena; t.ex. är det så för många malawiciklidarter) och för sådana utgår vi från ”huvudartens” klassificering.
2/ en del ”artbeskrivningar” är på arter som antingen är på hybrider och/eller odlingsformer och då av naturliga skäl inte existerar i naturen (t.ex. många diskusar). Dessa klassificerar vi som NE, eller om det finns en känd ursprungsform anger vi då alltid ursprungsformens klassificering. Det senare kan ju ibland verka lite underligt, eftersom en art kan vara hotad i naturen, men samtidigt kan det finnas avelsformer av arter i handeln som har odlats i flera hundra generationer och inte längre i någon större grad påminner om ursprungsformen. Så läs därför klassificeringen med en gnutta sunt förnuft.
Av de fiskarter som har klassificerats av IUCN och även finns med bland Zoopets artbeskrivningar så är de flesta (ca. 76%) idag ej hotade (LC), men en hel del av arterna står inför olika grader av hot (CR är ca. 3,5%, EN är ca. 6,3%, VU är ca. 9,4%, NT är ca. 4,5%) och några få (EW är ca. 0,3%) är redan utrotade i naturen.
Tyvärr har väldigt många av de arter som man träffar på i handeln ännu inte listats av IUCN och är därför idag klassificerade som NE – dvs ännu ej bedömda. Främst gäller detta för arter som återfinns på den amerikanska kontinenten och där är t.ex. några av de absolut vanligaste akvariefiskarna som t.ex. Poecilia reticulata (guppy) och Paracheirodon axelrodi (kardinaltetra) ännu inte klassificerade. Det är mycket tråkigt att denna oerhört viktiga klassificering än så länge är så ofullständig, men detta är inte något vi kan göra något åt och förhoppningsvis blir IUCN:s röda lista mer heltäckande i framtiden.
Om du skulle upptäcka att IUCN har uppdaterat en art så att den klassificering vi har angivit på Zoopet inte längre stämmer, är vi mycket tacksamma för om du snarast meddelar oss detta på kjell@fohrman.se eller christian@zoopet.com så att vi kan ändra.
Många gånger beskylls akvarister för att vara ”stora skurkar” när det gäller utrotandet av fiskarter, men faktum är att det än så länge aldrig har bevisats att fångst av akvariefisk har lett till att en enda fiskart har utrotats – det är ju ibland till och med som så att själva akvariefiskfångsten i många länder istället har lett till att man har uppmärksammat att en eller flera arter kraftigt har minskat i antal på en plats. Detta har lett till att man har slagit larm om detta till myndigheterna och dessa har kunnat agera för att stoppa den negativa trenden. Fångst av akvariefisk är också en ”arbetsintensiv industri” som världen runt har skapat jobb åt hundratusentals med människor. Dessa människor lever också oftast i glest befolkade områden där det finns få andra sätt att försörja sig på, förutom sådant som skogsavverkning, odling av grödor, kreatursuppfödning, guldvaskning etc. etc. och alla dessa saker har i regel en mycket stor negativ inverkan på miljön och den biologiska mångfalden. En artikel på Zoopet som tar upp frågan om man skall hålla vildfångade eller odlade fiskar är t.ex. denna artikel.
Så även om det är extremt ovanligt att akvariehållning av en akvariefiskart har lett till att arten utrotats, är det ändå viktigt att man som akvarist är medveten om att man genom sitt agerande kan orsaka att situationen förvärras för en art, eller att man kanske t.o.m. kan agera på ett sådant sätt att situationen för en art förbättras. Hur man skall agera beror naturligtvis till stor del på hur arten är klassificerad enligt IUCN:s röda lista.
Nedan har vi därför lagt in en liten vägledning för hur man bör agera.
Är arten utrotad i naturen handlar det i regel bara om att försöka bevara artens existens genom att odla på arten. Detta måste dock göras på ett kontrollerat sätt och om man håller sådan fisk skall man se till att man är ansluten till en “organisation” som arbetar med bevarandet av arter som t.ex. CARES (Conservation, Awareness, Recognition and Responsibility, Encouragement and Education, and Support and Sharing) eller GWG (Goodeid Working Group).
Dessa ideella organisationers huvuduppgift är att se till att arten kan fortleva genom odling. I något enstaka fall har man även lyckats odla så många exemplar av en i naturen utrotad art att man har kunnat återinföra arten till naturen. Detta är dock i regel ytterst svårt eftersom anledningen till att arten utrotats i naturen oftast är att deras naturliga livsmiljö har förstörts och då kan man ju inte plantera ut arten igen utan att ursprungsmiljön återskapas vilket, om det ens är möjligt, kostar väldigt mycket pengar.
Sedan finns det också institutioner som t.ex. Aqua Lab i Mexiko som jobbar på ett liknande sätt. Läs t.ex. denna Zoopetartikel för ytterligare information.
Dessa arter skall man undvika att införskaffa vildfångade exemplar av. Om man håller arten bör man odla arten som en del i ett internationellt bevarandeprojekt (se texten ovan om CARES och GWG) för att säkra artens fortbestånd.
Även om dessa arter idag inte är akut hotade, kan de bli det i en snar framtid och man bör helst undvika att skaffa vildfångade exemplar av dessa. Stöd gärna också organisationer som arbetar med att bevara naturen så att arterna ges en större chans att överleva.
Arter i denna kategori är fiskar som idag inte löper någon större risk att utrotas, men håll ändå koll på dem eftersom läget kan förändras. Man kan alltså utan problem hålla dessa arter och då såväl odlade som vildfångade exemplar. Ofta kan det ju, som nämns ovan, t.o.m. vara så att det för miljön kan vara bättre att hålla vildfångade exemplar än odlade.
En art som är klassificerad som DD (Data deficiency) = Kunskapsbrist, eller NE (Not evaluated) = Ej bedömd
Runt om i världen finna det mängder av arter och många av dessa är ännu inte ens artbestämda och har därför ännu inte kunnat klassificeras i den ”röda listan”
https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/
https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6dlistning
https://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_naturv%C3%A5rdsunionen
https://www.iucn.org/resources/conservation-tools/iucn-red-list-threatened-species
http://www.goodeidworkinggroup.com/
